Jämställdhet inom biståndet
Svar på skriftlig fråga 2024/25:973 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:973 Jämställdhet inom biståndet
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på frågorna 2024/25:973 av Olle Thorell (S)
Jämställdhet inom biståndet och
2024/25:988 av Janine Alm Ericson (MP)
Bistånd för ökad jämställdhet
Olle Thorell har frågat mig hur jag avser agera för att vända den dokumenterade nedgången i andelen biståndsmedel som syftar till att stärka jämställdhet och på vilket sätt jag och regeringen avser säkerställa att jämställdhet inte enbart förblir en deklarerad ambition utan åter blir en resursmässigt prioriterad del av det svenska biståndet. Vidare har Janine Alm Ericson frågat mig om jag kan redogöra för hur Sverige är en stark röst för jämställdhet, och i detta motivera hur jämställdhet kan ses som ett kärnvärde när andelen minskat sedan regeringen tillträdde. Jag kommer att besvara dessa frågor gemensamt.
Sverige är ledande i det globala jämställdhetsarbetet. Vi är en av UN Womens största bilaterala givare. I år bidrar vi med 112,5 miljoner kronor i kärnstöd och innehar också ordförandeskapet för UN Womens styrelse. Där leder vi arbetet med att ta fram organisationens strategiska plan för åren 2026–2029.
Sveriges stöd till FN:s befolkningsfond UNFPA uppgick till cirka 1 miljard kronor 2023, vilket gör Sverige till UNFPA:s fjärde största bilaterala givare sett till både kärnstöd och öronmärkt stöd. I mars beslutade regeringen om ytterligare kärnstöd om 75 miljoner kronor som bidrag till att upprätthålla verksamheten för säker och laglig abort. Regeringen har även beslutat att mellan 2025–2029 avsätta 4,3 miljarder kronor för en ny utvecklingsstrategi för global hälsa och stärkt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Sverige har arbetat aktivt med Världsbankens nya strategi för att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt. Strategin syftar till att ge 300 miljoner kvinnor i utvecklingsländer tillgång till finansiella och digitala tjänster, samt öka deras utbildnings- och jobbmöjligheter. Sverige är en av de största givarna till Women Entrepreneurs Finance Initiative (We-Fi) som under 2024 hjälpte över 100 000 kvinnliga företagare att få tillgång till kapital.
Att motverka könsrelaterat och sexuellt våld i konflikt är prioriterat av regeringen. Särskilt öronmärkt stöd har nyligen gått till UN Womens verksamhet i Ukraina och till UNFPA:s verksamhet i Gaza, Sudan, Ukraina och Moldavien. Stödet syftar också till att stärka kvinnors aktörskap.
Sverige har också bidragit aktivt till Natos nya policy för kvinnor, fred och säkerhet och skickar en jämställdhetsrådgivare till Nato i vår. Vi ingår också i EU:s så kallade WPS-task force för att stärka EU:s arbete med frågorna.
Jag och regeringen kommer fortsätta verka för att svenskt bistånd ska vara en stark kraft för jämställdhet genom effektiva och ändamålsenliga insatser.
Stockholm den 9 april 2025
Benjamin Dousa
Skriftlig fråga 2024/25:973 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-04-09)
Fråga 2024/25:973 Jämställdhet inom biståndet
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Regeringen har gång på gång försäkrat att jämställdhet fortsatt ska vara ett kärnvärde i Sveriges biståndspolitik. När den feministiska utrikespolitiken formellt avskaffades efter regeringsskiftet 2022 lovade den nya regeringen att detta inte skulle innebära ett tillbakadragande från Sveriges starka engagemang för kvinnors och flickors rättigheter internationellt. I stället sades jämställdhet fortsatt vara en prioritering, inte minst i det svenska biståndet. Men nu visar både statistik och analyser att verkligheten inte motsvarar dessa utfästelser – tvärtom sker en tydlig tillbakagång.
I en gemensam debattartikel från 17 framstående svenska biståndsorganisationer – däribland Act Svenska kyrkan, Kvinna till Kvinna, Wateraid, Rädda Barnen, RFSU och Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet – riktas skarp kritik mot regeringens bristande handling för jämställdhet i biståndet. De hänvisar till siffror från Sidas årsredovisning som visar att andelen bistånd med jämställdhet som huvud- eller delsyfte nu är den lägsta på nära 25 år. År 2019 hade 86 procent av Sidas bistånd jämställdhet som huvud- eller delsyfte, varav 18 procent hade det som huvudsyfte. År 2024 hade denna andel sjunkit till 65 procent, med bara 10 procent som hade jämställdhet som huvudsyfte. Det innebär att biståndet till jämställdhet har mer än halverats i faktiska kronor – en nedgång på över två miljarder kronor på bara fem år.
Sida konstaterar att Sverige inte längre lever upp till EU:s jämställdhetsmål och halkar efter i jämförelse med andra givarländer. Detta i ett internationellt läge där kvinnors, flickors och hbtqi-personers rättigheter är hårt trängda och där många andra givarländer – som USA, Storbritannien, Belgien och Frankrike – också har skurit ned på sina insatser. I denna situation hade Sverige kunnat gå före och ta globalt ansvar. I stället backar vi.
I debattartikeln från organisationerna understryks att bistånd till jämställdhet gör reell skillnad – det möjliggör utbildning, hälsovård, ekonomisk självständighet och skydd från våld för miljontals kvinnor och flickor. Det bidrar till samhällen som är mer fredliga, demokratiska och välmående. När stödet till dessa insatser dras tillbaka bromsas också utvecklingen mot jämställdhet, rättvisa och långsiktig stabilitet.
Socialdemokraterna har i flera av sina utrikes- och biståndspolitiska kommittémotioner de senaste åren lyft just detta problem: att regeringens retorik om jämställdhet inte återspeglas i den faktiska politiken. Vi har kritiserat nedprioriteringen av jämställdhetsbistånd, avvecklingen av den feministiska utrikespolitiken samt minskningen av det generella kärnstödet till viktiga multilaterala aktörer med jämställdhetsmandat. Vi har också varnat för att regeringens mer fragmenterade och kortsiktiga biståndsstrategi riskerar att undergräva det långsiktiga arbetet för kvinnors och flickors rättigheter.
När den nuvarande regeringen tillträdde utlovades ett värderingsbaserat bistånd, där svenska prioriteringar skulle väga tyngre. Jämställdhet nämndes som ett sådant värde. Men i praktiken ser vi en helt annan utveckling – en nedmontering av det som tidigare kallats ett av Sveriges viktigaste profilområden inom biståndet.
Det finns förstås exempel på punktinsatser där jämställdhet fortsatt nämns – till exempel i Ukraina och Gaza. Men dessa är små i sammanhanget och förändrar inte det övergripande mönstret: att jämställdhetsarbetet i biståndet har försvagats avsevärt. Det är inte tillräckligt att hänvisa till enstaka projekt när det strukturella och långsiktiga engagemanget har urholkats.
Sverige har länge haft ett globalt anseende som en stark röst för kvinnors och flickors rättigheter. Det ledarskapet är nu hotat. Och medan andra aktörer backar borde Sverige kliva fram. I stället upprepar sig en oroande trend där jämställdhet reduceras till symbolik medan de faktiska resurserna minskar.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Hur avser statsrådet, inom ramen för sin tjänsteutövning, att agera för att vända den dokumenterade nedgången i andelen biståndsmedel som syftar till att stärka jämställdhet, och på vilket sätt avser statsrådet och regeringen att säkerställa att jämställdhet inte enbart förblir en deklarerad ambition utan åter blir en resursmässigt prioriterad del av det svenska biståndet?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.