Jämlik tillgång till abortvård och akutvård i hela landet
Svar på skriftlig fråga 2025/26:196 besvarad av Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:196 Jämlik tillgång till abortvård och akutvård i hela landet
till Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Svar på fråga 2025/26:196 av Nils Seye Larsen (MP)
Jämlik tillgång till abortvård och akutvård i hela landet
Nils Seye Larsen har frågat mig om jag avser att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa jämlik tillgång till abortvård och akut vård vid komplikationer, särskilt i glesbygd och norra Sverige, i väntan på resultaten från pågående forskning om geografins betydelse för abortvården.
Inledningsvis vill jag understryka att jag ser allvarligt på den rådande situationen med bristande vårdkapacitet och ett otillräckligt antal disponibla vårdplatser inom hälso- och sjukvården – inte minst i glesbygd. Det är naturligtvis angeläget att en kvinna som får blödningar eller andra komplikationer efter en abort, får den vård hon behöver, oavsett var hon bor i landet.
Huvudmän för hälso- och sjukvården, och därmed ytterst ansvariga för att tillhandahålla en god och tillgänglig vård, är regionerna och kommunerna. Dessa styrs av direktvalda politiker och har beskattningsrätt. Det innebär att det är regionerna och kommunerna som både beslutar om budget och ansvarar för att tillhandahålla god hälso- och sjukvård på lika villkor för hela befolkningen. Regeringen arbetar aktivt för att den statliga styrningen ska utformas så ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt med avsikt att utgöra ett reellt stöd för huvudmännen.
Regeringen har under åren 2023–2025 avsatt totalt 5 miljarder kronor för området förlossningsvård och kvinnors hälsa. Inom ramen för satsningen har medel betalats ut till regionerna genom årliga överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner inom området förlossningsvård och kvinnors hälsa. I budgetpropositionen för 2026 (2025/26:1) avsätts 1 miljard per år 2026–2027 för kvinnors hälsa och förlossningsvård.
Regeringen har också gett en rad myndighetsuppdrag i syfte att utveckla förlossningsvården samt vården för flickors och kvinnors hälsa samt i syfte att öka kunskapen inom området.
Därutöver har regeringen under mandatperioden avsatt ca 18 miljarder kronor för att korta vårdköerna och öka tillgängligheten till vård. Under 2025 fördelas nästan 6 miljarder konor till sjukvårdshuvudmännen för detta ändamål. Det är medel som, beroende på huvudmännens prioriteringar, kan användas för att utöka vårdkapaciteten, t.ex. genom satsningar på fler vårdplatser eller för att stärka kompetensförsörjningen som är en nyckelfaktor för att öka tillgängligheten till vård.
Utöver riktade statsbidrag som ytterst syftar till att skapa en god tillgänglighet till hälso- och sjukvården för dem som behöver den, har regeringen givit bidrag till Norra sjukvårdsregionförbundet och till Centrum för hälsa i glesbygd (tidigare Glesbygdsmedicinskt centrum) för att utveckla hälsa och vård i en glesbygdskontext.
Med det sagt ser jag fram emot att så småningom ta del av resultaten av Karolinska Institutets studie.
Stockholm den 19 november 2025
Elisabet Lann
Skriftlig fråga 2025/26:196 av Nils Seye Larsen (MP) (Besvarad 2025-11-19)
Fråga 2025/26:196 Jämlik tillgång till abortvård och akutvård i hela landet
av Nils Seye Larsen (MP)
till Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Tillgången till vård efter medicinsk abort varierar i dag beroende på var i landet kvinnan bor. I glesbygd och norra Sverige kan långa avstånd till närmaste vårdinrättning göra det svårt att få snabb hjälp vid komplikationer. Nyligen gick det att läsa i Dagens Nyheter om en kvinna, som tvingades åka i två timmar för att få akutvård efter en abort. Sollefteå sjukhus låg närmast men saknar sedan nyligen akutkirurgi. I stället fick hon åka tio mil till Sundsvalls sjukhus för att få hjälp. Samtidigt har regeringen nyligen gett Läkemedelsverket i uppdrag att förbättra tillgången till läkemedel vid abort, särskilt vid medicinsk abort i hemmet. Det är en viktig frihetsreform och ett steg i rätt riktning – men också ett uppdrag som ställer krav på en fungerande vårdkedja vid behov av eftervård eller akutinsatser.
Enligt statistik från Vårdföretagarna väntade i februari 2025 över 57 procent av kvinnorna i Region Norrbotten som sökte specialistvård inom kvinnosjukvården längre än vårdgarantins 90 dagar. Medianväntetiden i regionen var 179 dagar – att jämföra med 15 dagar i Region Jönköping. Samtidigt rapporterar Socialstyrelsen återkommande om regionala skillnader i väntetid till akutmottagning.
Nu i höst startar också en unik studie vid Karolinska institutet (KI) som för första gången ska undersöka hur avstånd påverkar abortvård i glesbygd. Den adresserar frågor som hittills saknar vetenskapliga svar, till exempel: Hur långt bort från abortvården kan man egentligen bo? Och hur påverkar avstånden vårdens agerande vid abort när komplikationer som blödning eller smärta uppstår?
Detta aktualiserar behovet av att regeringen ser till att inte bara tillgången till läkemedel utan även beredskapen i vården – särskilt i norra Sverige – är tillräcklig för att garantera en trygg och jämlik abortvård. Alla kvinnor i Sverige ska kunna känna sig trygga i att den akuta vård de kan behöva efter en abort finns tillgänglig – oavsett var de bor.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga sjukvårdsminister Elisabet Lann:
Avser ministern att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa jämlik tillgång till abortvård och akut vård vid komplikationer, särskilt i glesbygd och norra Sverige, i väntan på resultaten från pågående forskning om geografins betydelse för abortvården?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.