Invandringen som förtjänst
Svar på skriftlig fråga 2020/21:313 besvarad av Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:313 av Ludvig Aspling (SD) om invandringen som förtjänst
Ludvig Aspling har frågat mig om jag och regeringen fortfarande gör bedömningen att invandringen totalt sett kommer att kunna utgöra en förtjänst vid någon tidpunkt, och i så fall när, samt vilka åtgärder jag i så fall vidtar inom mitt ansvarsområde i regeringen för att åstadkomma det.
Nyanlända och utrikes födda som deltar i arbets- och samhällslivet bidrar till att bygga vårt gemensamma samhälle starkare. Etableringen av nyanlända har förbättrats avsevärt under senare år, samtidigt som Sverige har tagit emot ett stort antal skyddsbehövande på flykt undan krig och förföljelse. Av de nyanlända som togs emot 2014 var 51 procent förvärvsarbetande 2018, dvs. efter fyra år. Det kan jämföras med 29 procent efter fyra år för de som mottogs 2010. Andelen nyanlända som får någon form av subventionerad anställning efter etableringen är initialt hög, men den andelen minskar med tiden till förmån för osubventionerade anställningar.
Regeringen har genomfört flera strukturellt viktiga förändringar i syfte att förbättra etableringen i arbets- och samhällslivet för nyanlända. Det innefattar åtgärder inom mitt ansvarsområde, såväl som inom andra politikområden. Vi har bland annat genomfört insatser redan under asyltiden som främjar kunskaper om det svenska samhället och den svenska arbetsmarknaden. Sedan 2016 är också alla landets kommuner skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. Det bidrar till att underlätta och påskynda etableringen.
För att särskilt stärka kvinnors möjlighet till etablering pågår satsningar för att nyanlända ska fortsätta utveckla sina kunskaper i svenska under föräldraledighet. Vidare har samhällsorienteringen för nyanlända utökats från minst 60 till minst 100 timmar och kvaliteten förbättrats. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2021 även att statsbidraget till folkbildningen förstärks för att studieförbunden ska kunna bedriva fler insatser riktade till utrikes födda kvinnor och vid behov andra målgrupper som befinner sig långt från arbete och studier.
Ett nytt regelverk för nyanländas etablering infördes 2018 och från och med 15 april 2021 ska nyanlända kvinnor och män ges möjlighet att delta i ett så kallat intensivår, där deltagare i upp till ett års tid får ta del av insatser och där syftet är att deltagarna ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat intensivår.
Mycket pekar tyvärr på att den pågående pandemin medför försämrade förutsättningar för integration och etablering. För att minska de negativa effekterna av krisen på jobb och företag har regeringen under 2020 även vidtagit kraftfulla tillfälliga åtgärder samt föreslagit ytterligare satsningar för att underlätta för personer att stanna kvar eller snabbt komma in på arbetsmarknaden. I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen bland annat att medel tillförs till introduktionsjobb och extratjänster. Satsningen syftar till att skapa fler arbetstillfällen för nyanlända och långtidsarbetslösa vilket i förlängningen kan leda till att stärka deras ställning på arbetsmarknaden.
Stockholm den 4 november 2020
Åsa Lindhagen
Skriftlig fråga 2020/21:313 av Ludvig Aspling (SD) (Besvarad 2020-11-04)
Fråga 2020/21:313 Invandringen som förtjänst
av Ludvig Aspling (SD)
till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
I en partiledardebatt som sändes av Sverige Television den 11 oktober 2015 påstod statsminister Stefan Löfven att invandringen kommer att bli en förtjänst för samhället lite längre fram:
”Sverige ska ta emot, ge människor en prövning av sin asylrätt och har de sin rätt så ska de få stanna här. Det är självfallet så att om man får många som kommer till vårt land på en kort tidså är det just då en liten ansträngning. Ja! Då är det upp till oss att se till att dessa människor kommer i arbete och utbildning så snabbt som möjligt därför att de blir en förtjänst för samhället lite längre fram.” (Agenda, Sveriges Television, 2015-05-11).
Det har nu gått fem år sedan uttalandet, och samhällsutvecklingen har ännu inte gett statsministern rätt. Uppgifter från SCB visar exempelvis att endast hälften av de personer som kom till Sverige samma år, alltså 2015, har någon form av inkomst alls som härrör från arbete och att detta dessutom inkluderar olika stöd genom arbetsmarknadspolitiska program. Eklund och Larsson, som studerat invandares självförsörjningsgrad, vilket är det mått som bör användas för att bedöma förtjänsten på samhällsnivå, har visat att endast lite drygt en tredjedel av de som kommit från Mellanöstern och Afrika är självförsörjande.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Åsa Lindhagen:
Gör statsrådet och regeringen fortfarande bedömningen att invandringen totalt sett kommer att kunna utgöra en förtjänst vid någon tidpunkt, och i så fall när, samt vilka åtgärder vidtar statsrådet i så fall inom sitt ansvarsområde i regeringen för att åstadkomma det?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.