Invandrarelevers skolsegregation

Svar på skriftlig fråga 2019/20:998 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX



Svar på fråga 2019/20:998 av Kristina Axén Olin (M)
Invandrarelevers skolsegregation

Kristina Axén Olin har frågat mig om invandrarelevers skolsegregation ökar eller minskar och vilka åtgärder som jag med anledning av detta kommer att vidta.

Det är genomgående stora skillnader mellan landets olika skolor när det gäller elevernas socioekonomiska bakgrund och migrationsbakgrund. Analyser för åren 1998–2015 visar att skillnaderna i skolornas socioekonomiska sammansättning har ökat (Skolverket, Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor, 2018, Långtidsutredningen 2019, bilaga 7).

Skolsegregationen varierar utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund och migrationsbakgrund. Skillnaden mellan olika skolor i elevsammansättning utifrån utländsk bakgrund har ökat sett över tidsperioden men avstannat de senaste åren. Skolsegregationen är sedan mitten av 2000-talet högre för elever som är födda i Sverige med utländsk bakgrund än för utlandsfödda elever. Antalet elever med utländsk bakgrund har ökat i de flesta skolor, men det finns fortfarande stora skillnader mellan skolor när det gäller andelen elever med utländsk bakgrund. Skolsegregationen avseende familjeinkomst har under samma period ökat.

Enligt Skolverkets analyser har skolans socioekonomiska sammansättning fått en större betydelse för elevernas resultat. Skolsegregationen riskerar att negativt påverka skolväsendets förmåga att kompensera för elevernas skilda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, vilket riskerar att drabba elever med mindre priviligierad familjebakgrund hårdast (Skolverket, PM skolsegregation 2018-06-05).

Skolsegrationen avseende såväl socioekonomisk bakgrund som migrationsbakgrund måste minska för att vi ska kunna öka jämlikheten i skolan. Skolan ska vara en mötesplats för elever med olika bakgrund. Vi ska inte ha skolor där elever med svensk bakgrund och utländsk bakgrund aldrig möts, eller olika skolor för barn med högutbildade föräldrar respektive lågutbildade. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen (dir. 2018:71). Utredningen kommer att redovisa sitt uppdrag till regeringen under våren.

Stockholm den 4 mars 2020

Anna Ekström

Skriftlig fråga 2019/20:998 av Kristina Axén Olin (M) (Besvarad 2020-03-04)

Fråga 2019/20:998 Invandrarelevers skolsegregation

av Kristina Axén Olin (M)

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Jag vill ställa följande fråga till utbildningsminister Anna Ekström:

 

Ökar eller minskar invandrarelevers skolsegregation, och vilka åtgärder vidtar ministern med anledning av resultatet?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.