Inställt taiwanesiskt presidentbesök
Svar på skriftlig fråga 2025/26:746 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:746 Inställt taiwanesiskt presidentbesök
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2025/26:746 av Markus Wiechel (SD)
Inställt taiwanesiskt presidentbesök
Markus Wiechel har frågat mig om jag avser agera mot Kinas agerande i förhållande till Taiwan, och om några åtgärder från regeringen kan förväntas.
Regeringen har tydligt uttryckt att Kinas agerande mot Taiwan inger oro, och hot om militärt våld är oacceptabelt. Sådana budskap förmedlas såväl offentligt som i dialog med kinesiska företrädare. Det är viktigt, också för Europa, att meningsmotsättningar löses på fredlig väg och på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning.
Regeringens hållning vad gäller Taiwans roll på den globala arenan är tydlig. I linje med den svenska ett Kina-politiken stödjer regeringen Taiwans deltagande i alla internationella sammanhang där deltagandet är meningsfullt och inte kräver status som stat.
Stockholm den 29 april 2026
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2025/26:746 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2026-04-29)
Fråga 2025/26:746 Inställt taiwanesiskt presidentbesök
av Markus Wiechel (SD)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Den 21 april meddelade Taiwans presidentkontor att president Lai Ching-tes planerade statsbesök till kungariket Eswatini tvingats skjutas upp. Besöket, som skulle ha inletts den 22 april till en av Taiwans diplomatiska allierade i Afrika, ställdes in efter att Seychellerna, Mauritius och Madagaskar oväntat och utan motivering drog tillbaka flygtillstånden för presidentens charterflyg. Efter en säkerhetsbedömning beslutade Taiwan att skjuta upp resan för att skydda statschefen och delegationen. President Lai skickar i stället ett särskilt sändebud till de nationella festligheterna.
Detta utgör ett allvarligt exempel på hur Kina systematiskt använder ekonomisk utpressning och geopolitisk påtryckning för att isolera Taiwan och undergräva den internationella rättsordningen. Det som borde ha varit en rutinmässig visit till en diplomatisk partner förvandlades till en demonstration av maktmissbruk när tre suveräna stater plötsligt blockerade flygvägen på kinesisk order.
Genom intensiv press, inklusive ekonomisk utpressning, tvingade Kina dessa länder att ändra sina beslut i sista minuten. Att rikta sådan påtryckning mot flygtrafik som involverar en statschef är exceptionellt och äventyrar både luftfartssäkerheten och grundläggande internationella normer. De berörda länderna agerade utan föregående varsel, vilket bryter mot vedertagna konventioner om flygtrafik. I stället för öppen diplomati valde Kina dolda hot och ekonomiska straff för att använda tredje parter i sin kamp mot Taiwan.
Taiwan är en suverän demokrati med 23 miljoner invånare som aktivt bidrar till globala utmaningar inom teknik, handel, hälsa och säkerhet. Landet har full rätt att engagera sig internationellt, inklusive att besöka sina diplomatiska partner. Kinas agerande sänder dock ett tydligt budskap: Ingen legitim relation till Taiwan tillåts om den inte passar Pekings ett-Kina-narrativ. Detta är inte bara ett angrepp på Taiwan utan på principen om staters rätt till oberoende utrikespolitik. När Peking tvingar små önationer i Indiska oceanen att stänga sitt luftrum för en taiwanesisk statschef visar det på en aggressiv expansion av inflytandesfären långt bortom Taiwansundet.
Händelsen väcker allvarlig oro för regional säkerhet. Om Kina är berett att sabotera ett statsbesök genom att manipulera flygvägar undergräver det förtroendet för internationell luftfart och skapar en miljö där suveräna beslut kan ogiltigförklaras över en natt. Taiwans regering har med rätta fördömt detta som rått och tvångsbaserat beteende som kränker taiwanesiska medborgare och utmanar stabiliteten i regionen Indiska oceanen/Stilla havet.
Ändå låter sig Taiwan inte nedslås. Genom att skicka ett särskilt sändebud visar president Lai kontinuitet i relationerna till Eswatini. Budskapet är tydligt: Inget land har rätt att hindra Taiwan från att delta i det globala samfundet, och inga påtryckningar kommer i längden att lyckas.
Händelsen illustrerar en bredare utmaning för den demokratiska världen. Kinas taktik, som handlar om alltifrån ekonomisk utpressning mot andra länder till militära provokationer runt Taiwan, syftar till att skapa ett normalläge där auktoritära metoder ersätter öppen dialog. Om inte fler nationer markerar mot sådana handlingar riskerar vi en värld där små och medelstora stater tvingas böja sig för stormakters viljor, oavsett folkrättens principer.
Taiwan har länge visat motståndskraft i sin internationella närvaro trots kinesiska hinder. Händelsen kring Eswatinibesöket bör därför ses som en väckarklocka. Den internationella gemenskapen måste stärka skyddet för suveräna rättigheter, motverka ekonomisk utpressning och aktivt stödja Taiwans rätt att fritt engagera sig på den globala arenan. Att acceptera Pekings metoder är att acceptera en farlig erosion av den regelbaserade ordning som har garanterat fred och välstånd efter andra världskriget. Taiwans kamp är en del av en större strid för en öppen och fri indopacifisk region där ingen stat står över lagen.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard önskas mot bakgrund av ovanstående svara på följande fråga:
Hur avser ministern att agera mot Kinas agerande, och kan vi förvänta oss några åtgärder från regeringens sida?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.