Initiativ med anledning av EU-parlamentets Östersjörapport och Ices rådgivning inför kvotsättningen 2027
Svar på skriftlig fråga 2025/26:872 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2025/26:872 Initiativ med anledning av EU-parlamentets Östersjörapport och Ices rådgivning inför kvotsättningen 2027
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2025/26:872 av Linnéa Wickman (S)
Initiativ med anledning av EU-parlamentets Östersjörapport och Ices rådgivning inför kvotsättningen 2027
Linnéa Wickman har frågat mig vilka initiativ jag och regeringen avser att ta, såväl inom EU som i dialogen med Finland, för att omsätta EU-parlamentets beslut i konkret politik, nå en paus för det storskaliga industrifisket, förbättra Ices rådgivning och säkerställa att kvotsättningen för 2027 tar bättre hänsyn till behoven av återhämtning för strömming och andra svaga fiskbestånd samt ekosystemen i stort.
Regeringen arbetar målmedvetet och med en helhetssyn för en bättre havsmiljö. I propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156) aviseras flera åtgärder för att återhämta fiskbestånden i Östersjön.
Regeringen har noterat Europaparlamentets initiativbetänkande avseende Östersjön och välkomnar ett brett engagemang i frågor kopplade till förbättring av Östersjöns miljösituation och återhämtning av fiskbestånd. Detta engagemang bidrar till att uppnå målen i den gemensamma fiskeripolitikens om en långsiktig miljömässig och socioekonomisk hållbarhet, hälsosam livsmedelsproduktion och levande kustsamhällen.
Vad gäller de årliga besluten om fiskemöjligheter och förvaltning av fisket i Östersjön är det dock dels Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG, dels Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av rådets förordning (EG) nr 2187/2005 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007, som utgör det huvudsakliga rättsliga ramverket för förvaltningsbeslut som rör fiske i Östersjön. Dessa ramar ändras inte av Europaparlamentets initiativ.
Kommissionen presenterade i slutet av april 2026 en översynsrapport vad gäller den gemensamma fiskeripolitiken som efter utvärderingsfasen kommer att ligga till grund för eventuella ändringar av det rättsliga ramverket. Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har kommissionen initiativrätten vad gäller att presentera eventuella framtida förslag om ändringar av den gemensamma fiskeripolitiken. Europaparlamentets initiativbetänkande är ett inspel till denna process. I de kommande diskussionerna om nästa steg med anledning av kommissionens utvärderingsrapport kommer regeringen fortsatt att lyfta behovet av att ändra villkoren för hur kommissionen begär råd från det internationella havsforskningsrådet (Ices) så att råden tar större ekosystemhänsyn samt betona vikten av återhämtning av fiskbestånd och havsmiljön i stort.
Regeringen har en tät dialog med Finland och andra länder både i frågor om fiskeriförvaltning i Östersjön och i andra viktiga frågor kopplade till Östersjöns havsmiljö och fiskerinäringar. Med anledning av den allvarliga miljösituationen i Östersjön har regeringen vad gäller fastställande av fiskemöjligheter under hela mandatperioden verkat för en långsiktigt hållbar förvaltning med fokus på en återhämtning för de bestånd i Östersjön som behöver det, bl.a. torskbestånd, vissa vildlaxbestånd och strömmingsbestånd. Detta både genom restriktivt satta kvotnivåer och genom införande av ytterligare bevarandeåtgärder för flera av bestånden. Det är också angeläget att en överenskommelse om fiskemöjligheter inkluderar lösningar för fortsatt kustnära fiske och fiske för humankonsumtion och som säkerställer tillgång till råvara till beredningsföretag. Regeringen förespråkar ett holistiskt och ekosystembaserat angreppssätt för att hantera andra faktorer än fiske som har negativ påverkan på fiskbeståndens beståndssituation, livsmiljö och återhämtningsmöjligheter, inklusive från predatorer så som säl och skarv. Vid mötet i jordbruks- och fiskerådet i oktober 2025 tog regeringen även initiativ till politiska uttalanden avseende både snabbare återhämtning och avseende innehållet i beställningen av Ices råd.
Ices har nyligen presenterat vetenskapliga råd för fiskemöjligheterna i Östersjön för 2027 som indikerar en positiv utveckling för vissa av bestånden, bl.a. strömming- och skarpsillbestånden, medan vissa bestånd fortsätter att vara i dåligt skick, t.ex. torskbestånd och vildlaxbestånd i södra Östersjön, trots restriktivt fastställda kvoter. Kommissionen planerar att presentera sitt förslag till förordning om fiskemöjligheter i Östersjön för 2027 i slutet av augusti 2026. Regeringen kommer återkomma till riksdagen när kommissionen presenterat sitt förslag.
Sammantaget har jag och regeringen under mandatperioden löpande tagit initiativ i syfte att stärka fiskbestånden och deras livsmiljö, våra näringar och öka vår livsmedelsproduktion i linje med Livsmedelsstrategin 2.0 och vårt arbete med att stärka livsmedelsberedskapen. Vi kommer fortsätta att ta initiativ för att åstadkomma detta.
Stockholm den 10 juni 2026
Peter Kullgren
Skriftlig fråga 2025/26:872 av Linnéa Wickman (S) (Besvarad 2026-06-10)
Fråga 2025/26:872 Initiativ med anledning av EU-parlamentets Östersjörapport och Ices rådgivning inför kvotsättningen 2027
av Linnéa Wickman (S)
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Nyligen togs glädjande beslut i EU-parlamentet, som ställde sig bakom de mest långtgående åtgärderna någonsin för att rädda fiskbestånd och ekosystem i Östersjön. Bland dessa kan nämnas stopp för trålfiske för fiskmjölsproduktion, vilket om det förverkligas i praktiken skulle innebära att det storskaliga industrifisket skulle pausas och det hårda fisketrycket minska kraftigt. Det skulle ge svaga fiskbestånd i akut läge, som strömmingen, en chans till återhämtning. Det är också positivt att en bättre förvaltning av skarven ingår i rapporten.
En annan del berör hur Ices rådgivning behöver utvecklas, förbättras och ändra princip. I stället för att som i dag utgå ifrån MSY, maximalt hållbart uttag, som trots sitt namn visat sig inte ge ett hållbart resultat och som inte tar hänsyn till storlekssammansättningen, föreslås att rådgivningen ska innehålla säkerhetsmarginaler och ta hänsyn till hur hela ekosystemet och andra arter i havet påverkas av storleken på kvoterna och enskilda fiskbestånd. Automatiska åtgärder ska sättas in i de fall där bestånd faller under kritiska nivåer.
Efter EU-parlamentets stöd är det nu upp till EU-kommissionen och EU:s medlemsstater att agera för att förslagen ska bli verklighet. Eftersom medlemsstaterna beslutar om storleken på fiskekvoterna som sätts i höst krävs ett arbete gentemot EU-kommissionen så att den nya inriktningen för fiskeripolitiken kommer på plats snabbt, samtidigt som Sveriges regering agerar aktivt inför kommande kvotsättning då de nuvarande och ohållbara principerna fortfarande råder. Ett exempel på detta är Ices rådgivning till EU-kommissionen för nivåerna på fiskekvoter 2027, som skulle innebära kraftigt höjda kvoter för strömming i Bottenhavet, Bottenviken och centrala Östersjön. Det vore allvarligt om dessa nivåer blev verklighet när behovet är att pausa det storskaliga industrifisket helt för att skapa livskraftiga bestånd och stärka det småskaliga kustfisket som bidrar till matfisk på våra tallrikar.
En nyckelfråga för att nå framgång i skyddet av Östersjön och dess fiskbestånd är fler samtal med Finland för att hitta en väg framåt där gemensamma åtgärder för Östersjön kommer på plats. Merparten av strömmingsfisket i Bottenhavet sker av finska fartyg som har det största uttaget sedan många år tillbaka. Här behövs fler initiativ inför höstens kvotförhandlingar och arbetet framöver. Exempelvis är det fortsatt angeläget att få på plats det fredningsområde i södra Bottenhavet som länge efterfrågats från producentorganisationer som Kustfiskarna Bottenhavet och samtliga länsstyrelser längs med Norrlandskusten. Det här är särskilt viktigt eftersom den tillfälligt utflyttade trålgränsen till tolv nautiska mil inte får samma effekt som länge söderut i Östersjön då fisket redan sker utanför den utflyttade gränsen.
Med anledning av det som anförts ovan är min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren:
Vilka initiativ avser ministern och regeringen att ta, såväl inom EU som i dialogen med Finland, för att omsätta EU-parlamentets beslut i konkret politik, nå en paus för det storskaliga industrifisket, förbättra Ices rådgivning och säkerställa att kvotsättningen för 2027 tar bättre hänsyn till behoven av återhämtning för strömming och andra svaga fiskbestånd samt ekosystemen i stort?
