Infrastruktursatsning i Jämtland
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3481 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:3481 av Per Åsling (C)
Infrastruktursatsning i Jämtland
Per Åsling har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i kommande budget för att säkerställa en godtagbar vägstandard i Jämtlands län.
För regeringen är det viktigt med god tillgänglighet i hela Sverige. Det är nödvändigt för att det ska vara möjligt att bo, leva och verka i alla delar av landet och för att få ett Sverige som håller ihop.
I den nationella planen för transportinfrastrukturen som beslutades 2018 genomförde regeringen en rekordstor satsning på vägunderhåll om totalt 164 miljarder kronor. Satsningen omfattar även åtgärder för att öppna upp ett vägnät med högre bärighet, BK4. Det har bidragit till att öka kapaciteten och transporternas effektivitet. Satsningarna har sedan fortsatt, och efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2021 har anslaget för vägunderhåll utökats med 500 miljoner kronor per år under perioden 2021–2023. Satsningen inriktas bland annat på det finmaskiga vägnätet i landsbygder.
Regeringen har nyligen lagt fram en ny infrastrukturproposition med den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturåtgärder. Riksdagen fattade beslut i enlighet med regeringens förslag. Sammanlagt uppgår ramen till 876 miljarder kronor för perioden 2022–2033. Det här gör vi både för att ta hand om och utveckla befintlig infrastruktur, men också för att genomföra nya investeringar i hela landet. Det innebär att vi gör en satsning på drift och underhåll men också på nyinvesteringar. Den kombination av satsningar på underhåll av vägar och järnvägar och av nya investeringar som föreslås i denna proposition, bidrar till tillgängligheten, klimatarbetet, vidgade arbetsmarknadsregioner, regional utveckling, sammanhållningen i landet och Sveriges konkurrenskraft.
Efter riksdagens beslut i juni med anledning av regeringens infrastrukturproposition gav regeringen Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en trafikslagsövergripande nationell plan för utveckling av infrastrukturen för perioden 2022–2033. Trafikverket ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2021.
I samma uppdrag fick regionerna samt Gotlands kommun, som ansvariga för att fastställa länsvisa infrastrukturplaner, förutsättningar för arbetet med att ta fram länsplaner för den regionala transportinfrastrukturen för samma period. Länsplaneupprättarna ska redovisa sina länsplaner senast den 30 april 2022.
Regeringen har i direktiven angett de preliminära ekonomiska ramar som länsplaneupprättarna har att förhålla sig till i framtagandet av sina planer, vilka innebär en stor ökning jämfört med tidigare planomgång.
Fördelningen av länsplaneramarna baseras på flera parametrar och överväganden, befolkningsstorleken inom respektive län/region är inte ensamt avgörande.
Beslut om en ny nationell plan planeras till 2022.
Stockholm den 3 september 2021
Tomas Eneroth
Skriftlig fråga 2020/21:3481 av Per Åsling (C) (Besvarad 2021-09-03)
Fråga 2020/21:3481 Infrastruktursatsning i Jämtland
av Per Åsling (C)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Jag vill lyfta en fråga som skapar ojämlikhet i Sverige, nämligen fördelningsmodellen för anslaget till länsvägar. Den har under många år skapat allt större regional obalans, där geografiskt stora län med liten befolkning är förlorare. Situationen för Jämtlands län är ytterst prekär.
Under sommaren har Trafikverket kommit med en specificering av fördelningen av infrastrukturmedel till länets regionala transportinfrastruktur för kommande planperiod. För vårt län är det en katastrof. Eftersom man valt att avräkna alla fördyringar av de projekt som fanns under föregående planperiod kommer inte mer än 10–15 miljoner kronor per år att återstå för Jämtland och Härjedalen mellan 2022 och 2025. Det innebär att inga nya projekt kan starta i länsvägnätet under de kommande fyra åren, trots att det finns ett akut behov av utveckling.
Den extremt låga tilldelningen i kombination med en fördyring som skett under byggtiden har nu lett till att alla de miljoner som spenderats på att planera kommande projekt riskerar att förslösas. Vägbyggen måste börja inom fem år från planantagande, annars behöver stora delar av arbetet göras om. Det är vad som nu kommer att hända.
I grunden handlar det om att systemet för väganslagens fördelning skulle behöva göras om. I dagsläget tar den för stor hänsyn till befolkningsmängden och inte tillräcklig hänsyn till mängden vägar, trafikbelastningen och utvecklingen lokalt. Jämtlands län är transportintensivt, och belastningen på våra vägar är större än vad befolkningsstorleken skvallrar om. Dels söker sig många turister till länet för att njuta av vår vackra natur, dels går många tunga transporter med inte minst skogsråvara på våra vägar. Om vi ska kunna fortsätta att försörja Sverige med gröna alternativ för bostadsbyggande, energitillverkning, plast och textilier måste vägarna kunna forsla råvaran.
De nu givna beskeden innebär ett dråpslag för Jämtlands län.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta i kommande budget för att säkerställa en godtagbar vägstandard i Jämtlands län?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.