Infrastruktur i Dalsland

Svar på skriftlig fråga 2023/24:699 besvarad av Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2023/24:699 Infrastruktur i Dalsland

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

Svar på fråga 2023/24:699 av Ulf Rexefjord (SD)
Infrastruktur i Dalsland

Ulf Rexefjord har frågat mig om hur jag avser att agera utifrån den problembild som beskrivs i frågan angående behoven av infrastruktur i Dalsland.

Regeringens utgångspunkt är att hela Sverige ska fungera. Möjligheten att skapa sig ett gott liv, kunna driva ett företag och i trygghet kunna bilda familj bör finnas oavsett var man bor. Villkoren för att leva, bo och verka i hela landet behöver förbättras. Den statliga transportinfrastrukturen bidrar till detta. Regeringen vill underlätta för arbetspendling och godstrafik för att stärka jobb och tillväxt och främja Sveriges konkurrenskraft.

Behoven inom den svenska transportinfrastrukturen är stora och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det är viktigt att det görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag. För regeringen är det prioriterat att förbättra den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta de gemensamma resurserna på bästa sätt.

Regeringen har inlett arbetet med en ny nationell plan för planperioden 2026–2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag. Detta uppdrag redovisasade Trafikverket i januari och det kommer nu att ligga till grund för en infrastrukturproposition med nya ekonomiska ramar och inriktning för en ny plan.

Efter att riksdagen har tagit ställning till förslagen i propositionen, bl.a. hur stor den 12-åriga ekonomiska planeringsramen ska vara, kommer regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell plan för perioden 2026–2037. Samtidigt kommer regionerna, som ansvariga för att fastställa länsvisa infrastrukturplaner, få förutsättningar för arbetet med att ta fram nya länsplaner för den regionala transportinfrastrukturen för samma period. Det är först i denna del av processen som konkreta projekt och åtgärder utreds och analyseras på regional och nationell nivå.

Stockholm den 12 mars 2024

 

 

 

Andreas Carlson

 

Skriftlig fråga 2023/24:699 av Ulf Rexefjord (SD) (Besvarad 2024-03-12)

Fråga 2023/24:699 Infrastruktur i Dalsland

av Ulf Rexefjord (SD)

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

Dalsland är ett landskap med stor andel gröna näringar, skogsbruk, industri och småföretag. Dalslandskommunerna är också stora pendlarkommuner; många har sitt jobb på annan ort. Detta medför att behovet av en välfungerande infrastruktur för både näringsliv och arbetspendling inte på något sätt är mindre i Dalsland än någon annanstans. Kanske är det viktigare med hänsyn taget till den befolkningsminskning som samtliga kommuner i landskapet brottas med. Här finns en klar problembild: Behoven är helt enkelt inte tillgodosedda. Det handlar om våra kommuners livskraft.

Västra Götalandsregionen har sedan tidigare identifierat Dalsland som ett landskap med utvecklingspotential. Under 2021–2025 genomförs projektet Det goda livet i Dalsland för att stärka levnadsförhållanden och utvecklingsförutsättningar i landskapet. En plan är framtagen gemensamt av Västra Götalandsregionen, Fyrbodals Kommunalförbund, Dalslands kommuner och Länsstyrelsen Västra Götaland.

Det övergripande målet är att öka dalslänningarnas välbefinnande där fyra områden – sysselsättning, samhörighet, attraktivitet och utbildning – pekas ut som särskilt viktiga. Planen har tre delar:

  1. Fördjupade satsningar inom fyra tematiska områden: Fullföljda studier, Campus Dalsland, Digital infrastruktur, Bioekonomi och förnybar energi.
  2. Testarena Dalsland: Attraktivitet, kultur, turism, kollektivtrafik. Lärlingsplatser för unga. Decentralisering av jobb från region och stat, Folkhälsa, Boende och turism – byggande och strandskydd.
  3. Prioritera satsningar i ordinarie utvecklingsarbete: Förstärka det löpande utvecklingsarbetet inom en mängd områden. 

VGR:s satsning är välkommen och har goda intentioner, men grundläggande bitar saknas. Regionerna bygger inte vägar eller lägger järnväg. Ska intentionerna i Det goda livet i Dalsland uppfyllas behöver infrastrukturen i form av väg och järnväg stärkas i landskapet.

Flera infrastruktursatsningar behövs. Särskilt utpekade är riksväg 45 mellan Vänersborg och Mellerud som är olycksdrabbad, och där har behov identifierats av såväl Trafikverket som berörda kommuner. Tågstopp saknas i Brålanda mellan Öxnered och Mellerud. Likaså i Dals Rostock och Bäckefors längs Norge och Vänerbanan  samt inte minst Dal Västra Värmlands järnväg, DVVJ, mellan Mellerud och Bengtsfors. Den sistnämnda är för övrigt särskilt brådskande eftersom den i dag drivs av Melleruds och Bengtsfors kommuner i en stiftelse. Arrendeavtalet mellan berörda kommuner och Trafikverket löper ut den 1 januari 2025, och kommunerna bedömer inte fortsatt drift som möjlig utan extern finansiering.

Överlag upplever vi dalslänningar oss inte på något sätt prioriterade när det kommer till infrastrukturen och satsningar på det området.

Med anledning av ovanstående är min fråga till statsrådet Andreas Carlson:

 

Hur avser statsrådet att agera utifrån ovanstående problembild?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.