Informationspliktens påverkan på välfärdsanställda
Svar på skriftlig fråga 2024/25:342 besvarad av Statsrådet Johan Forssell (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:342 Informationspliktens påverkan på välfärdsanställda
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:342 av Olle Thorell (S)
Informationspliktens påverkan på välfärdsanställda
Olle Thorell har frågat justitieministern hur han avser att säkerställa att informationsplikten inte leder till en urholkning av rättssäkerheten och förtroendet för rättsväsendet, särskilt inom välfärdssektorn, där anställda kan tvingas till polisiära uppgifter som de inte är utbildade för. Frågan har överlämnats till mig.
Att bekämpa skuggsamhället och ha kontroll över vilka som vistas i Sverige är mycket viktigt för regeringen. En förutsättning för att upprätthålla den reglerade invandringen är att vi kommer till rätta med att människor vistas här olovligen. Regeringen anser därför att det är angeläget att ett utökat informationsutbyte kommer på plats.
Den pågående Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (Ju 2022:12) har bl.a. i uppdrag att lämna förslag på en reglering som innebär ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att bland annat stärka arbetet med verkställighet av avlägsnandebeslut. I tilläggsdirektiven anges bl.a. att vissa situationer, exempelvis inom sjukvården, kan behöva undantas från informationsplikten för att regleringen ska vara rättssäker och inte leda till orimliga effekter för enskilda. I utredarens uppdrag ingår därför att bedöma hur regleringen ska utformas och vilka situationer som ska undantas. De författningsförslag som lämnas ska vara i enlighet med de internationella regler och konventioner som Sverige har åtagit sig att följa, bland annat Europakonventionen och barnkonventionen som båda gäller som svensk lag.
Uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2024. Jag vill inte föregripa resultatet av utredningen men ser fram emot att del av förslag och slutsatser.
Stockholm den 6 november 2024
Johan Forssell
Skriftlig fråga 2024/25:342 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-11-06)
Fråga 2024/25:342 Informationspliktens påverkan på välfärdsanställda
av Olle Thorell (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Regeringens föreslagna angiverilag, som formellt kallas informationsplikten, innebär att offentligt anställda, som lärare, sjuksköterskor och socialarbetare, ska bli skyldiga att rapportera personer som saknar uppehållstillstånd till myndigheterna. Lagen, som bygger på en överenskommelse i Tidöavtalet, har ännu inte presenterats i sin helhet men väntas presenteras i slutet av november 2024. Kritiken mot förslaget är omfattande. Lärare och sjukvårdspersonal har uttryckt oro över hur lagen kan påverka deras yrkesutövning och förtroendet för deras professioner.
Flera fackförbund, däribland Läkarförbundet, Vårdförbundet och Lärarnas Riksförbund, har kraftfullt motsatt sig lagen. De menar att den strider mot yrkesetiska principer och att den underminerar rättssäkerheten. Exempelvis varnar Lärarnas Riksförbund för att förtroendet mellan elever och lärare kommer att skadas allvarligt om lärare tvingas agera som gränskontrollanter. En liknande oro finns inom vården, där sjuksköterskor och läkare menar att en angiverilag skulle kunna leda till att papperslösa patienter avstår från att söka nödvändig vård, vilket kan få allvarliga konsekvenser för både individen och folkhälsan.
Från Socialdemokraternas sida delar vi denna oro. Vi menar att en angiverilag som tvingar välfärdsanställda att agera poliser riskerar att urholka rättssäkerheten och skapa ett samhälle präglat av rädsla och misstro. Välfärdens institutioner bygger på förtroende, och att lägga till en sådan plikt för anställda hotar inte bara deras arbetsmiljö utan även deras förmåga att utföra sitt arbete på ett etiskt och professionellt sätt.
Med den här lagen ställs personal inom välfärden inför ett orimligt dilemma: att följa lagen eller att följa sin yrkesetik. Dessutom finns det en risk att lagen används selektivt och leder till ökad diskriminering, särskilt för grupper som redan är marginaliserade. Om offentligt anställda tvingas rapportera papperslösa kommer det att bli svårare för dessa grupper att lita på myndigheterna och välfärdssektorn.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Hur avser ministern att säkerställa att informationsplikten inte leder till en urholkning av rättssäkerheten och förtroendet för rättsväsendet, särskilt inom välfärdssektorn, där anställda kan tvingas till polisiära uppgifter de inte är utbildade för?
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.