Informationspliktens påverkan på arbetsmiljön för anställda i välfärden
Svar på skriftlig fråga 2024/25:346 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:346 Informationspliktens påverkan på arbetsmiljön för anställda i välfärden
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på fråga 2024/25:346 av Olle Thorell (S)
Informationspliktens påverkan på arbetsmiljön för anställda i välfärden
Olle Thorell har frågat mig hur jag ser på den fackliga kritik som riktats mot lagen om informationsplikt och vilka åtgärder jag planerar att vidta för att säkerställa att arbetsmiljön för offentligt anställda inte försämras om lagen träder i kraft.
Jag besvarar frågan utifrån mitt ansvarsområde som statsråd och vill inledningsvis tacka Olle Thorell för engagemanget i arbetsmiljöfrågor som jag delar. Jag vill påminna om att grunden för arbetsmiljölagstiftningen är att det alltid är arbetsgivarens ansvar att trygga en god och säker arbetsmiljö genom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Där har arbetsgivare och skyddskommitté viktiga roller att identifiera, dokumentera, åtgärda och följa upp brister i arbetsmiljön i samverkan med skyddsombud.
Den pågående utredningen om stärkt återvändandeverksamhet (Ju 2022:12) har bl.a. i uppdrag att lämna förslag på en reglering som innebär ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att bland annat stärka arbetet med verkställighet av avlägsnandebeslut.
Under uppdraget ska utredaren, enligt kommittédirektiven, samråda med myndigheter och organisationer i den utsträckning som det bedöms finnas behov. I direktiven anges bl.a. att vissa situationer, exempelvis inom sjukvården, kan behöva undantas från informationsplikten för att regleringen ska vara rättssäker och inte leda till orimliga effekter för enskilda. I utredarens uppdrag ingår att bedöma hur regleringen ska utformas och vilka situationer som ska undantas.
Utredaren ska vidare redovisa konsekvenser av de förslag som lämnas. De författningsförslag som lämnas ska vara i enlighet med de internationella regler och konventioner som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a. Europakonventionen och barnkonventionen.
Uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2024. Jag vill inte föregripa resultatet av utredningen men ser fram emot att ta del av utredningens förslag och slutsatser.
Stockholm den 6 november 2024
Paulina Brandberg
Skriftlig fråga 2024/25:346 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-11-06)
Fråga 2024/25:346 Informationspliktens påverkan på arbetsmiljön för anställda i välfärden
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
En av de största kritikerna till angiverilagen har varit fackförbunden inom välfärdssektorn. Vårdförbundet, Kommunal och Sveriges Lärare har gemensamt motsatt sig lagen och menar att den inte bara underminerar förtroendet inom välfärden utan också försämrar arbetsmiljön för anställda. Offentligt anställda, som lärare och vårdpersonal, skulle tvingas utföra uppgifter som strider mot deras yrkesetiska riktlinjer, vilket skapar en ohållbar arbetsmiljö. Fackförbunden har även varnat för att angiverilagen riskerar att leda till utbrändhet och ökade psykiska påfrestningar för de anställda. De kan ställas inför ett moraliskt dilemma där de tvingas välja mellan att följa lagen eller att följa sin yrkesetik. Detta kan i sin tur leda till att många väljer att lämna sina yrken, något som redan är ett problem inom flera välfärdsyrken med hög personalomsättning.
Socialdemokraterna delar denna oro och ser lagförslaget som ett direkt hot mot arbetsmiljön inom välfärden. Vi menar att en sådan lag riskerar att skapa en negativ spiral, där bristen på förtroende och den ökade arbetsbördan leder till att fler lämnar yrkena. Detta i sin tur skulle försvaga välfärden och göra det svårare att rekrytera personal till dessa viktiga samhällsfunktioner.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Hur ser statsrådet på den fackliga kritik som riktats mot lagen om informationsplikt, och vilka åtgärder planerar statsrådet att vidta för att säkerställa att arbetsmiljön för offentligt anställda inte försämras om lagen träder i kraft?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.