Till innehåll på sidan

Informationen i UD:s "svensklista"

Svar på skriftlig fråga 2022/23:596 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
 UD2023/06254 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:596 av Björn Söder (SD)
Informationen i UD:s ”svensklista”

Björn Söder har frågat mig om jag avser vidta några åtgärder för att höja säkerheten och trovärdigheten i informationen i den så kallade svensklistan och i så fall vilka.

Svensklistan är ett av flera verktyg i Utrikesdepartementets uppdrag att hålla beredskap för att kunna bistå svenskar vid en krissituation i utlandet. Syftet med svensklistan är att UD och svenska utlandsmyndigheter ska kunna kontakta svenskar vid behov i händelse av en konsulär krissituation. Antalet registreringar på listan används också i krisberedskapssyfte som en del av att uppskatta hur många svenskar som kan befinna sig i ett land, för att på så sätt veta hur en eventuell konsulär insats ska dimensioneras.

Svensklistan är ett instrument för självregistrering. Registrering och avregistrering är öppet och frivilligt för var och en. Listan som sådan ger således inte en fullständig bild av hur många svenskar som befinner sig i ett land. Det går inte heller att i listan direkt utläsa vilka som är konsulärt hjälpberättigade.

Vid en krissituation i utlandet får UD kännedom om eventuellt drabbade eller hjälpsökande svenskar på flera olika sätt, bland annat genom självregistrering, men också genom samtal från personer på plats och deras anhöriga, till UD:s konsulära nödjour. UD söker också aktivt kontakt med svenskar som kan befinna sig på platsen genom mejlutskick och så kallade pushnotiser.

UD arbetar vid en kris strukturerat med att löpande sammanställa vilka svenskar som finns i krisområdet och är i behov av konsulärt stöd. Uppgifterna kontrolleras för att säkerställa att personerna har rätt till hjälp enligt det konsulära regelverket. Den svensklista som sedermera utgör underlag för UD:s och svenska utlandsmyndigheters åtgärder i en krissituation, såsom vid evakueringsinsatser, är således en granskad och bekräftad sammanställning.

Stockholm den 3 maj 2023

Tobias Billström

Skriftlig fråga 2022/23:596 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2023-04-25)

Fråga 2022/23:596 Informationen i UD:s ”svensklista”

av Björn Söder (SD)

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

Under söndagen gav riksdagen klartecken till att skicka en väpnad styrka för att bistå vid evakueringen av svenskar som befinner sig i det våldsdrabbade Sudan. På måndagen meddelas att all svensk utsänd personal har evakuerats ur Sudan. ”Samtidigt bedöms omkring 150 svenska medborgare vara kvar i landet – och det är oklart hur de kan tas hem”, rapporterar Expressen på måndagen.

De 150 personer som bedöms vara kvar är anmälda via den så kallade svensklistan. Utrikesministern säger till Expressen att ”de personer som är kvar på den så kallade svensklistan ska vi naturligtvis i görligaste mån försöka understödja. Samtidigt har man ett eget ansvar också och det kommer bli en komplicerad fråga”.

Syftet med ”svensklistan” är att uppgifterna vid behov ska kunna användas av UD eller ambassaden för att kontakta svenskar eller resenärer med svenskt PUT om en konsulär krissituation skulle inträffa. Listan upprättas genom att den enskilde som reser lämnar uppgifter om vistelseort och hur resenären kan kontaktas under utlandsvistelsen. Avanmälan kan ske när som helst.

Ledarsidorna.se skriver i en artikel den 24 april att ”det finns inga identitetsspärrar på svensklistan utan vem som helst, även de som inte har rest eller ens har för avsikt att resa till landet i fråga kan lägga in sina uppgifter. Och eftersom listan som sådan inte heller uppdateras annat än på individnivå kan listan som UD har tillgång till, och som ligger till underlag för Försvarsmaktens evakueringsstyrkas planering inte bara omfatta individer som inte har rest ännu utan även sådana som redan återvänt till Sverige. Eller sådana som har andra syften med att registrera sig.”

Ledarsidorna.se tar även upp en annan aspekt med ”svensklistan”:

”Den låga säkerheten och den låga trovärdigheten i informationen som läggs in kan nyttjas av främmande makt eller motsvarande för att lura in svenska evakueringsstyrkor i bakhåll efter att ha skapat bilden av att svenska resenärer uppehåller sig i ett visst område. Ett inte osannolikt scenario då även Wagnergruppen, som har intressen i Sudan, kan komma att initiera på uppdrag av främmande makt. Wagnergruppen har framför allt Ryssland som främsta uppdragsgivare. Ryssland har, sedan den svenska Nato-ansökan skickats in, klassat Sverige som fientligt sinnat.”

Enligt Ledarsidorna.se tillmäter inte tjänstemän vid UD med erfarenhet från andra kriser “svensklistan” något större värde utan ser framför sig samma kaos som i samband med evakueringen från Kabul.

Ledarsidorna.se framför att det finns osäkerhet kring ”svensklistan” och att den låga säkerheten och den låga trovärdigheten i informationen som läggs in i listan medför risker.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder för att höja både säkerheten och trovärdigheten i informationen i ”svensklistan”, och vilka är dessa i så fall?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.