Indrivning av skadestånd

Svar på skriftlig fråga 2018/19:432 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ju2019/

01104/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2018/19:432 av Markus Wiechel (SD)
Indrivning av skadestånd

Markus Wiechel har frågat mig om jag anser att det verkligen är rimligt att ett brottsoffer ska tvingas fortsätta hantera kontakten med sin förövare efter att en dom vunnit laga kraft, eller om kan vi se en förändring på detta område.

Att ge stöd och hjälp till dem som utsätts för brott är en viktig fråga för regeringen. När individen är som mest sårbar, måste samhället vara starkt. Att det finns ändamålsenliga regler om ersättning till brottsoffer är naturligtvis av stor betydelse.

Det svenska systemet tar sin utgångspunkt i att den som har skadat en annan människa ska betala för det, att det ska finnas ett gott försäkringsskydd för dem som utsätts för brott och att staten ska tillhandahålla ett skyddsnät för de brottsoffer som trots detta inte får den ekonomiska kompensation som de har rätt till.

Inom ramen för denna ordning ska den som utsätts för brott få det allmännas hjälp att få kompensationen så snabbt och smidigt som möjligt. En åklagare är normalt skyldig att hjälpa brottsoffret med att driva ett krav. Domstolar måste skicka domar på skadestånd till Kronofogdemyndigheten, som i sin tur alltid ska fråga brottsoffret om han eller hon vill ha hjälp att driva in skadeståndet. Brottsoffermyndigheten ska verka för att berörda får kännedom om möjligheterna till brottsskadeersättning. Brottsoffermyndigheten har vidare sedan några år tagit på sig ett större utredningsansvar och förenklat ansökningsblanketten för brottsskadeersättning.

Att ändra relationen mellan skadestånd och brottsskadeersättning har diskuterats i flera sammanhang de senaste åren. Brottsskadelagsutredningen hade bl.a. i uppdrag att analysera om det vore en bra lösning att ett brottsoffer skulle kunna ansöka om brottsskadeersättning utan att gärningsmannen först hade krävts på betalning.

Utredningen konstaterade att det fanns flera problem med en förändring av det slaget och att vinsterna med den framstod som små. I länder som hade en sådan ordning gick det inte snabbare för brottsoffren att få ersättning, snarare tvärtom. Den dåvarande borgerliga regeringen avfärdade tanken i sitt förslag till ny brottsskadelag år 2014 och därefter har riksdagen vid upprepade tillfällen ansett att övervägande skäl talar för att brottsskadeersättningen bör vara underordnad andra ersättningsformer.

Stockholm den 27 mars 2019

Morgan Johansson