Implementeringen av lagstiftningen för vattenkraft och vattenmiljö
Svar på skriftlig fråga 2021/22:559 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:559 av Rickard Nordin (C)
Implementeringen av lagstiftningen för vattenkraft och vattenmiljö
Rickard Nordin har frågat mig hur jag och regeringen kommer att agera för att lagstiftningen och dess intentioner ska få genomslag i den verkliga myndighetsutövningen.
I samband med att regeländringarna om miljöanpassning av vattenkraften trädde i kraft den 1 januari 2019 införde regeringen en skyldighet i vattenförvaltningsförordningen (2004:660) om att vattenförvaltningen fullt ut ska använda alla de möjligheter som EU-rätten ger avseende undantag och förklarande av vatten som kraftigt modifierade. I syfte att säkerställa genomslag av denna ändring gav regeringen i juli 2019 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att se över sina föreskrifter och vägledningar så att möjligheterna till undantag och förklarande av vatten som kraftigt modifierade används fullt ut.
I juni 2020 beslutade regeringen om en nationell plan för moderna miljövillkor som anger en nationell helhetssyn när det gäller att vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt, med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. I beslutet erinrar regeringen om att de möjligheter att ställa mindre långtgående krav som följer av EU-rätten till förmån för samhällsnyttiga verksamheter ska utnyttjas fullt ut vid till exempel meddelande av miljökvalitetsnormer och andra föreskrifter samt vid beslut om klassning av vattenförekomster. En miljökvalitetsnorm ska inte medföra strängare krav än nödvändigt.
I juni i år fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utarbeta vägledning om bedömning av ekologisk potential som komplement till myndighetens övriga vägledning till vattenmyndigheterna vad gäller att förklara vatten som kraftigt modifierade och att använda undantag. Syftet är att möjligheterna att förklara vatten som kraftigt modifierade och besluta om undantag enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ska användas fullt ut. Uppdraget redovisades den 15 december 2021.
Uppföljning är centralt för att säkerställa att utfallet av den nationella planen och de enskilda prövningarna inte går emot syftet att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. En viktig del i uppföljningen kommer att vara att utvärdera i vilken utsträckning vattenförekomster har klassificerats som kraftigt modifierade vatten och i vilken utsträckning de undantag som vattendirektivet medger används. Regeringen kommer att ge berörda myndigheter ett samlat uppdrag att göra en uppföljning av genomförandet av den nationella planen. Redan i dag har länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka undantag som har beslutats och vilka vatten som har förklarats som kraftigt modifierade för de vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen.
Stockholm den 22 december 2021
Annika Strandhäll
Skriftlig fråga 2021/22:559 av Rickard Nordin (C) (Besvarad 2021-12-22)
Fråga 2021/22:559 Implementeringen av lagstiftningen för vattenkraft och vattenmiljö
av Rickard Nordin (C)
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Vattenmiljö och förbättring av svenskt vatten är en oerhört viktig fråga ur såväl miljösynpunkt och för bevarandet av biologisk mångfald som säkerställande av liv och hälsa. Det är viktigt att säkra god dricks- och grundvattenkvalitet till medborgare. Vattenresurserna är också viktiga för många verksamheter och för att få vårt samhälle att fungera.
I samband med energiöverenskommelsen enades därför C, M, KD, S och MP om en ny lagstiftning kring vattenkraft och vattenmiljö. Tillämpningen av denna från myndighetshåll har dock lämnat mycket att önska och är inte i linje med de principer som lagstiftarna avsåg. Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram som lagts fram har fått svidande kritik.
HaV – expertmyndigheten på området – säger att vägledningarna inte följts och att det borde ges uppdrag till vattenförvaltning kring klassningar av KMV (kraftigt modifierade vatten) och mindre stränga krav för att inte slå ut ett stort antal verksamheter. Man understryker samtidigt att sådana undantag och mindre stränga krav ju inte innebär att inga åtgärder införs, enbart att det blir mer proportionerligt i förhållande till miljönyttan och relevant för den enskilda verksamheten.
Jordbruksverket ser behovet av att genomföra en klassning av kraftigt modifierade vatten, det vill säga vatten som är fysiskt förändrade, fördjupade och rätade för att möjliggöra odling. Hälften av Sveriges åkermark är beroende av markavvattningsanläggningar för att kunna brukas. Hur många av dessa som ingår i vattenförekomster finns det inga säkra uppgifter om, men det bör röra sig om betydande arealer. 5 000 och 12 000 hektar, säger modeller. Det är betydande arealer som skulle tas ur bruk. Hur det går ihop med målen om ökad produktion i livsmedelsstrategin och regeringens önskemål om minskade utsläpp från konsumtionen finns inga svar på.
Riksantikvarieämbetet säger att vattenmyndigheternas förslag är det största hotet mot kulturmiljön vi sett på mycket länge. Regeringen borde inte vara beredd att låta de här kulturhistoriska lämningarna gå om intet.
Min fråga till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll blir därför:
Hur kommer ministern och regeringen att agera för att lagstiftningen och dess intentioner ska få genomslag i den verkliga myndighetsutövningen?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.