Hushållens ekonomi i Sverige
Svar på skriftlig fråga 2023/24:303 besvarad av Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2023/24:303 av Lena Bäckelin (S)
Hushållens ekonomi i Sverige
Mot bakgrund av stigande matpriser, ökande relativ fattigdom och höga räntor har Lena Bäckelin frågat mig vad regeringen tänker göra för att stärka de svenska hushållens ekonomi.
Relativ fattigdom, eller låg ekonomisk standard, mäter hur stor andel av befolkningen som har en inkomst som är lägre än 60 procent av medianen för befolkningen. Det stämmer att denna andel har ökat, från 13,5 procent 2011 till 14,7 procent 2021. Det innebär inte att hushållen har fått mindre pengar i plånboken. Tvärtom har inkomsterna i genomsnitt ökat i alla inkomstgrupper. Det är i grunden positivt. Orsaken till att andelen med låg ekonomisk standard har ökat är att medianinkomstens ökat och gradvis höjt den relativa låginkomstgränsen. De lägsta inkomsterna har också ökat, men inte i samma takt som medianinkomsten. Det betyder dock inte att ekonomisk utsatthet inte är ett problem i Sverige.
Stigande priser på bland annat matvaror slår hårt mot hushållen och allra hårdast mot de som redan har små marginaler. Detta är en av orsakerna till att regeringen prioriterar att bekämpa inflationen, samtidigt som vi stöttar hushåll och välfärd. Bland annat har regeringen förlängt den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget för utsatta barnfamiljer, betalat ut elstöd och sänkt energiskatten på bensin och diesel. Vid årsskiftet sänks även reduktionsplikten så att det blir billigare att tanka. Dessutom får många ekonomiskt utsatta hushåll kompensation för den höga inflationen via prisindexerade bidrag och transfereringar.
I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen bl.a. en förstärkning av jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomsttagare och sänkt skatt för pensionärer, vilket också stärker hushållens ekonomi.
För att säkerställa att företag inte höjer sina priser oproportionerligt skärper regeringen också bevakningen av prisbildningen i den svenska ekonomin, särskilt i branscher med bristande konkurrens. Detta sker genom att medel tillförs Konkurrensverket för ökad tillsyn, samt genom att utreda möjligheten till utökade verktyg för Konkurrensverket för att säkra en effektiv konkurrenstillsyn.
För att fler ska få det bättre i Sverige över tid behöver hela ekonomin växa. Därför är ett viktigt fokus för regeringen att öka produktiviteten, förbättra företagsklimatet och göra Sverige mer konkurrenskraftigt.
Stockholm den 5 december 2023
Elisabeth Svantesson
Skriftlig fråga 2023/24:303 av Lena Bäckelin (S) (Besvarad 2023-12-05)
Fråga 2023/24:303 Hushållens ekonomi i Sverige
av Lena Bäckelin (S)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
För några veckor sedan kunde jag ta del av ett inslag i lokala medier om att var femte invånare i två av våra kommuner i Jämtlands län, Bräcke och Ragunda, lever i relativ fattigdom. Begreppet relativ fattigdom använder vi i Sverige för att tydliggöra låg ekonomisk standard, och vi skiljer det från absolut fattigdom. Relativ fattigdom definieras utifrån att hushållets inkomst är lägre än 60 procent av snittet i Sverige.
Detta innebär att personer som lever i relativ fattigdom har en inkomst som är långt mycket lägre än riksgenomsnittet. Man kan betala sina räkningar men endast efter stenhårda prioriteringar där många förnödenheter, till exempel kläder till barn som växer eller barnens fritidsaktiviteter, helt enkelt får prioriteras bort. Det är heller inte vanligt att hushåll i relativ fattigdom har besparingar att ta av, alternativt är de redan använda. Det ekonomiskt utsatta läget påverkar naturligtvis livskvaliteten negativt och kan leda till socialt utanförskap och i vissa fall hälsoproblem.
Höga kommunala skatter i inlandskommuner som dessa jämfört med välbärgade storkommuner, demografisk utmaning och arbetslöshet kan vara faktorer som påverkar hushållens ekonomi.
Sammantaget gör detta att många medborgare har en tuff vinter framför sig med stigande matpriser och höga räntor för bland annat bostadslån. Sverige har blivit fattigare och därmed ett än mer ojämlikt land.
Min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson är:
Hur tänker ministern stärka de svenska hushållens ekonomi?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.