Humanitärt arbete i Syrien
Svar på skriftlig fråga 2021/22:878 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:878 av Markus Wiechel (SD)
Humanitärt arbete i Syrien
Markus Wiechel har frågat mig hur regeringen kan motivera att helt utesluta majoriteten av Syriens befolkning från att få europeiskt humanitärt stöd eller hjälp till återuppbyggnad genom att exkludera områden som är regimkontrollerade från detta.
Det stämmer inte att Sverige eller EU exkluderar människor i regimkontrollerade delar av Syrien i vårt humanitära bistånd. Det humanitära biståndet är behovsbaserat och grundat i de humanitära principerna och internationell humanitär rätt. Detta innebär att Sveriges humanitära bistånd ska nå fram till behövande, oavsett var de befinner sig eller vilken aktör som kontrollerar området.
Efter snart elva år av konflikt är de humanitära behoven i Syrien större än någonsin. Den syriska regimens hänsynslösa krigföring har tvingat miljontals civila på flykt och lagt stora delar av landet i ruiner. Sedan 2011 har Sverige bidragit med mer än 3,8 miljarder kronor för humanitära insatser i Syrien och är en av de största givarna av humanitärt bistånd till Syrienkrisen. Tillsammans med EU och övriga medlemsstater har vi sammantaget bidragit med 25 miljarder euro, i syfte att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Detta gör EU och medlemsstaterna till den största givaren av bistånd till Syrienkrisresponsen.
Parallellt med det humanitära biståndet genomförs regeringens regionala strategi för Syrienkrisen, om 3,21 miljarder kronor för åren 2016-2023. Syftet med denna strategi är att stärka sårbara och utsatta gruppers resiliens, d.v.s. motståndskraft, anpassnings- och återhämtningsförmåga. Ett viktigt fokusområde för strategin är att stärka civilas tillgång till grundläggande samhällstjänster, inkl. inom sjukvårds- och hälsosektorn. Detta arbete utförs såväl i grannländerna som i Syrien, oavsett vilken aktör som kontrollerar området.
Efter mer än ett årtionde av konflikt är Syrien i akut behov av hållbar fred och långsiktig återuppbyggnad. Tyvärr kan vi konstatera att den syriska regimen alltjämt förhindrar alla försök att nå en fredlig lösning, samtidigt som dess hänsynslösa krigföring och förtryck av befolkningen fortgår. Det är därför en viktig avgränsning för Sveriges bistånd till Syrien att inte samarbeta med regimen. Sverige och EU förblir också tydliga med att vi inte är redo att bidra till att återuppbygga landet förrän en politisk lösning nåtts på konflikten.
Stockholm den 2 februari 2022
Matilda Ernkrans
Skriftlig fråga 2021/22:878 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2022-02-02)
Fråga 2021/22:878 Humanitärt arbete i Syrien
av Markus Wiechel (SD)
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Regeringens tidigare ståndpunkter rörande stöd till behövande i Syrien väcker en del frågor. Situationen i Syrien är fortfarande mycket allvarlig. På sina håll pågår fortfarande krig, och behovet av humanitärt stöd samt hjälp till återuppbyggnad är därför stort. Mot bakgrund av detta råder det inget tvivel om vikten av att det internationella samfundet gemensamt finner vägar för att möjliggöra ett effektivt och behovsbaserat humanitärt bistånd.
Vi har på olika sätt sett hur regeringen verkat för att undvika engagemang rörande återuppbyggnad eller humanitärt stöd till människor som bor i regimkontrollerade områden. I praktiken utesluter det merparten av de människor som bor i Syrien, och innebär i praktiken att man enbart inkluderar islamiststyrda Idlib samt de i huvudsak kurdkontrollerade nordöstra delarna av landet. Detta rimmar illa med den egna uttalade ståndpunkten om ett aktivt engagemang i alla delar av Syrien.
Det man frågar sig i detta sammanhang är om inte regeringen litar på de enskilda bedömningar som görs i de fall stöd riktas till utsatta människor. Om så inte är fallet blir regeringens ställningstagande än mer obegripligt.
Sverigedemokraterna har genom sin biståndsstiftelse Hepatica lyckats hjälpa invånarna i den urgamla kristna byn Ma'loula med att återuppbygga byns apotek. Detta har lett till såväl arbetstillfällen i byn, vilket i sin tur bidragit till en stärkt ekonomi, som en möjlighet för invånarna att få tag på mediciner. Således är detta ett tydligt tecken på humanitärt arbete i praktiken. Ett sådant arbete hade inte varit möjligt med regeringens ställningstagande, till följd av att byn ligger i ett regimkontrollerat område. Detta trots att stödet till apoteket på intet sätt gått via, eller i samarbete med regimen.
Mot bakgrund av ovanstående önskas statsrådet Matilda Ernkrans svara på följande fråga:
Hur kan statsrådet motivera att helt utesluta majoriteten av Syriens befolkning från att få europeiskt humanitärt stöd eller hjälp till återuppbyggnad genom att exkludera områden som är regimkontrollerade från detta?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.