Hot, våld och stölder i svenska butiker

Svar på skriftlig fråga 2021/22:251 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2021/22:251 av Johan Pehrson (L)
Hot, våld och stölder i svenska butiker

Johan Pehrson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att se till att den svenska handeln får ett starkare skydd mot brott i form av hot, våld och stölder.

Regeringen ser allvarligt på brottslighet som drabbar butiker och butiksanställda, oavsett om det rör sig om hot, våld, stölder eller andra brott. Regeringen tog mot den bakgrunden initiativ till lagen om tillträdesförbud till butik, som trädde i kraft den 1 mars 2021. Det är positivt att möjligheten att besluta om tillträdesförbud nu finns på plats som ett praktiskt verktyg i det trygghetsskapande arbetet. Beslut om tillträdesförbud till en butik bygger på att risken för brott eller allvarliga trakasserier framstår som klar och konkret. En bedömning av förutsättningarna måste göras i varje enskilt fall. Som framgår tydligt av förarbetena till lagen finns det dock i och för sig inget krav på att invänta fällande domar.

Samtidigt med införandet av lagen om tillträdesförbud till butik skärptes också den straffrättsliga regleringen av tillgreppsbrott. Bland annat infördes en ny kvalifikationsgrund i straffbestämmelsen om grov stöld och grovt häleri för att markera allvaret i systematisk brottslighet av det slaget. Som ytterligare ett straffrättsligt initiativ med relevans för brottslighet i butiker har en utredning lämnat förslag om skärpta straffskalor för bl.a. olaga hot, grovt olaga hot och rån. De förslagen är nu ute på remiss.

Det är också viktigt att personer som begår brott möts av en snabb och tydlig reaktion från rättsväsendet. Sedan 2018 pågår en försöksverksamhet med snabbare lagföring. Försöksverksamheten omfattar enklare brottsutredningar, där stöld från butik är en av de vanligast förekommande brottsmisstankarna. Handläggningstiden i rättskedjan har mer än halverats i de mål som omfattas av försöksverksamheten.

För att stärka skyddet för butiker är även åtgärder för att förebygga, upptäcka och utreda brott av avgörande betydelse. En ny kamerabevakningslag trädde i kraft den 1 augusti 2018 och innebär att butiker inte längre behöver ett särskilt tillstånd för att få bedriva kamerabevakning. Sedan den 1 januari 2020 behöver inte heller polisen tillstånd för att få sätta upp kameror. Vidare pågår arbetet med att förstärka kapaciteten vid Polismyndigheten för fullt. Vid halvårsskiftet 2021 hade antalet polisanställda ökat med 7 000 i förhållande till hur många som fanns vid ingången av 2016. I det här sammanhanget finns det också skäl att framhålla ordningsvakternas funktion i det brottsförebyggande arbetet. En utredning har lämnat förslag om en ny reglering i syfte att skapa bättre förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter. Utredningen har varit ute på remiss och regeringen avser att återkomma med förslag till regler som i större utsträckning än i dag tillgodoser samhällets behov av trygghet och ordning på allmän plats.

Regeringen har alltså vidtagit ett stort antal åtgärder för att förstärka skyddet mot brott i butiker. Och detta viktiga arbete fortsätter.

Stockholm den 3 november 2021

Morgan Johansson