Hot mot demokratin
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1479 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
- Start
- Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad
Svar på fråga 2020/21:1479 av Hans Wallmark (M)
Hot mot demokratin
Hans Wallmark har frågat mig om det planeras någon form av grundlagsändringar för att stärka Sveriges konstitutionella bas för att förhindra hot mot demokratin genom att politiska krafter kan ”gripa makten”.
Hans Wallmark ställer sin fråga mot bakgrund av att jag i en tweet den 20 januari 2021 gett uttryck för att Moderaternas partiledare öppnat för ett samarbete med Sverigedemokraterna och ”han vill gripa makten med hjälp av SD”. Hans Wallmark anstränger sig för att misstolka min tweet. Eftersom Sverige är en demokratisk rättsstat kan den politiska makten naturligtvis bara vinnas med demokratiska medel.
Men det spelar roll vad politiker säger före ett val. Därför finns en stark moralisk dimension i Ulf Kristerssons agerande. Om man före valet lovar väljarna att inte ”samarbeta, samtala, samverka eller samregera med SD” (Aftonbladet 8 januari 2018) och efter valet gör tvärtom, då har man fört väljarna bakom ljuset i en central fråga. Det får inte gå opåtalat, och Ulf Kristersson får finna sig i att få kritik för detta.
I år är det precis 100 år sedan den allmänna och lika rösträtten infördes i Sverige. Demokratins genombrott har varit helt avgörande för vårt lands historia, utveckling och välstånd. Dess definitiva genombrott skulle ändå inte ha varit möjligt om det inte vore för den kamp som rösträttsrörelsen, socialdemokrater och liberaler förde emot den tidens konservativa.
Vårt demokratiska statsskick har numera en lång och stolt tradition. Händelser i vår omvärld visar dock att även den mest välförankrade demokrati kan vara sårbar. Vi får därför aldrig göra misstaget att ta demokratin för given.
De grundläggande reglerna för Sverige som demokratisk rättsstat finns i våra grundlagar. I syfte att stärka grundskyddet för de demokratiska strukturerna har 2020 års grundlagskommitté fått i uppdrag att utreda formerna för ändring av grundlag. I uppdraget ingår ett antal olika frågeställningar. Det handlar bl.a. om det bör införas ett krav på kvalificerad majoritet vid riksdagsbeslut om grundlagsändring och om det val till riksdagen som ska hållas mellan de två riksdagsbesluten om grundlagsändring måste vara ett ordinarie val.
Bland riksdagspartierna har det funnits en samsyn i fråga om vikten av noggrann beredning och en bred parlamentarisk förankring vid grundlagsändringar. Den svenska traditionen att söka brett parlamentariskt stöd för grundlagsändringar har bidragit till att skapa en stark demokratisk legitimitet för den offentliga maktutövningens villkor. Denna tillämpning som inte haft någon uttrycklig förankring i den svenska grundlagen kan genom grundlagskommitténs arbete komma att få det i framtiden.
Stockholm den 3 februari 2021
Morgan Johansson
