Höga veterinärkostnader för lantbrukare och hästägare
Svar på skriftlig fråga 2025/26:487 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:487 Höga veterinärkostnader för lantbrukare och hästägare
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2025/26:487 av Stina Larsson (C)
Höga veterinärkostnader för lantbrukare och hästägare
Stina Larsson har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser vidta för att säkerställa att Sveriges lantbrukare och hästägare får tillgång till veterinärvård med rimliga och förutsägbara kostnader, och hur jag kommer att agera för att Jordbruksverket och Distriktsveterinärerna ska skapa mer transparenta och ändamålsenliga avgiftsmodeller som stärker förutsättningarna för djurvälfärd och livskraftig en livsmedelsproduktion i hela landet.
Distriktsveterinärerna (DV) som är en särskild avdelning inom Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är myndighetens basorganisation för beredskap och smittskyddsarbete i fält och finansieras i huvudsak med avgifter och statligt anslag. Anslaget är avsett som en ersättning för att DV utför vissa samhällsnyttiga veterinärtjänster. Enligt 2 och 3 §§ i förordningen (2025:683) om veterinär verksamhet ska Jordbruksverket säkerställa att det finns hälso- och sjukvård för alla djur i människans vård. Jordbruksverket kan tillse att det finns veterinärer för sådana uppdrag genom att ingå avtal med privata veterinärer eller ge uppdrag till DV. DV:s verksamhet får endast vara etablerad där det krävs för att säkerställa tillgången till veterinärer. Detta innebär att det finns områden med privat veterinärverksamhet där DV inte är verksamma.
Djurvälfärd, djurhälsa och livskraftig livsmedelsproduktion i hela landet är prioriterade frågor för regeringen. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen 2025 beslutade riksdagen om en förstärkning på 30 miljoner kronor per år till Jordbruksverket under perioden 2025–2027 för att säkerställa tillgången till veterinär dygnet runt i hela landet.
Jag vet att DV kontinuerligt arbetar med att skapa en tydlig pristransperens i djursjukvården och att de under de senaste åren utvecklat och förbättrat den. På DV:s webbsida finns en tjänst för prissökning där djurägare hittar information om deras vanligaste behandlingar och åtgärder. Där finns också mer information om vad som kan komma att påverka priset, till exempel tillkommande akutavgift vid beredskap.
Regeringen gav i juni 2024 en bokstavsutredare i uppdrag att utreda utformningen av en tillgänglig, hållbar och effektiv veterinär beredskap (dnr LI2024/01428). I uppdraget ingick bland annat att analysera behovet av och förutsättningarna för att införa ersättning i form av beredskapsbidrag eller liknande ersättning för privata aktörers deltagande i beredskap för djursjukvård under jourtid. Uppdraget redovisades den 30 september förra året i (Ds 2025:27 Åtgärder för att säkerställa veterinär beredskap under jourtid). Förslaget har precis varit ute på remiss och bereds nu i Regeringskansliet.
Regeringen bedömde också i propositionen 2024/25:57 Bättre förutsättningar för djurens hälso- och sjukvård att Sverige bör vara indelat i veterinärområden. Enligt den lagstiftning som trädde i kraft den 1 september 2025 ska Jordbruksverket återkommande analysera tillgången på veterinärer och förekomsten av djur i människans vård i de olika veterinärområdena och ansvara för att informationen hålls tillgänglig. Jordbruksverket ska grunda sina beslut om var DV ska vara etablerade på sådana analyser. Detta bör också kunna leda till ökad transparens och förbättra möjligheterna för privata aktörer att bedöma marknadsläget, vilket bör kunna främja konkurrensen.
Stockholm den 18 februari 2026
Peter Kullgren
Skriftlig fråga 2025/26:487 av Stina Larsson (C) (Besvarad 2026-02-18)
Fråga 2025/26:487 Höga veterinärkostnader för lantbrukare och hästägare
av Stina Larsson (C)
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Tillgången till en fungerande och förutsägbar veterinärvård är avgörande för Sveriges djurägare, inte minst för lantbrukare och hästföretagare. Det är en förutsättning för en god djurvälfärd, för ett effektivt smittskydd och för konkurrenskraften i svensk livsmedelsproduktion.
Under de senaste åren har dock kostnaderna för veterinärvård ökat kraftigt, i vissa fall med över 50 procent på fem år. Detta skapar en stor ekonomisk press på många företagare inom de gröna näringarna. Därtill råder en akut brist på veterinärer, särskilt för lantbrukets djur och för jourverksamhet i lands- och glesbygd. Denna situation är ohållbar och riskerar att leda till att djur inte får vård i tid, vilket i förlängningen hotar både djurvälfärden och livsmedelsproduktionen.
Utöver de generellt höga prisnivåerna vittnar många lantbrukare och hästägare om ett avgiftssystem, särskilt hos Distriktsveterinärerna, som upplevs som svåröverskådligt och oförutsägbart. Veterinärbesök debiteras ofta med många separata avgiftsposter i stället för att presenteras som en sammanhållen helhet. Denna styckvisa debitering skapar en osäkerhet som riskerar att leda till att lantbrukare av ekonomiska skäl tvekar att tillkalla veterinär, med allvarliga konsekvenser för djurens hälsa. Mycket tyder på att denna utveckling delvis beror på hur Jordbruksverkets avgiftsmodell och interna rutiner inom Distriktsveterinärerna är utformade snarare än på tvingande lagkrav.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa att Sveriges lantbrukare och hästägare får tillgång till en veterinärvård med rimliga och förutsägbara kostnader, och hur kommer ministern att agera för att Jordbruksverket och Distriktsveterinärerna ska skapa mer transparenta och ändamålsenliga avgiftsmodeller som stärker förutsättningarna för djurvälfärd och en livskraftig livsmedelsproduktion i hela landet?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.