Hbtqi-personers rättigheter

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2976 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Svar på fråga 2020/21:2976 av Arman Teimouri (L) om Hbtqi-personers rättigheter

Arman Teimouri har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra, både på kort och lång sikt, för att stärka hbtqi-personers rättigheter – så att Sverige återigen kan vara i framkant.

Låt mig inledningsvis betona att hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter är en prioriterad fråga för mig och regeringen. I januari i år beslutade regeringen om en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen innehåller konkreta åtgärder för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter under de kommande åren. Handlingsplanen gäller fram till och med 2023 men innehåller även strategiska insatser för att säkerställa det långsiktiga arbetet.

Genom handlingsplanen tar regeringen ytterligare steg för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen innefattar åtgärder inom ett flertal fokusområden som bland annat avser att motverka diskriminering, våld och andra kränkningar, ökad kunskap inom arbetslivet och om unga hbtqi-personers situation och psykiska hälsa samt en särskild satsning på arbetet med suicidprevention. Intersex-perspektivet är också inkluderat och åtgärder vidtas för ökad kunskap om intersexuellas situation och behov, såväl inom vården som i samhället i stort.

Insatserna för att motverka diskriminering inkluderar uppdrag till Diskrimineringsombudsmannen att ta fram en lägesbeskrivning av situationen för intersexpersoner ur ett diskrimineringsperspektiv och uppdrag till Forum för levande historia att ta fram och genomföra

kompetensutvecklingsinsatser för offentligt anställda om likvärdigt bemötande oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Därutöver har Utredningen om vissa frågor i diskrimineringslagen bl.a. i uppdrag att ta ställning till hur diskrimineringsskyddet i viss offentlig verksamhet kan ändras för att skyddet mot diskriminering ska bli så heltäckande som möjligt (dir. 2020:102). Regeringen arbetar även vidare för att presentera förslag till en modern könstillhörighetslagstiftning.

Den befintliga strategin från 2014 är fortsatt av central betydelse med dess fokusområden och hbtqi-strategiska myndigheter. Fokusområdena har nu även kompletterats med ytterligare två fokusområden: arbetslivet och äldre hbtqi-personer. Dessutom inkluderas asyl och migration i fokusområdet våld, diskriminering och andra kränkningar. Antalet hbtqi-strategiska myndigheter har utökats från de ursprungliga fem till elva stycken. Regeringen ser även över möjligheten att stärka och effektivisera samordningen och uppföljningen av arbetet.

Stockholm den 2 juni 2021

Märta Stenevi