Hatbrott mot etniska svenskar

Svar på skriftlig fråga 2019/20:999 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ju2020/00721/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:999 av Ellen Juntti (M)
Hatbrott mot etniska svenskar

Ellen Juntti har frågat mig om de brott som berörs i frågan bör klassas som hatbrott och, om så är fallet, vilka åtgärder jag avser att vidta för att bekämpa dessa brott. I frågan beskrivs rån som ungdomar begår mot personer som uppges vara utvalda för att de är svenskar.

Hatbrott kan aldrig accepteras i ett demokratiskt samhälle. Rättsväsendet lägger därför stor vikt vid arbetet för att motverka och bekämpa hatbrott.

I brottsbalken finns en straffskärpningsregel som innebär att det ska beaktas som försvårande om ett motiv för ett brott har varit att kränka en person eller grupp på grund av t.ex. nationellt eller etniskt ursprung. När så är fallet brukar brottet räknas som ett hatbrott.

Det råder ingen tvekan om att straffskärpningsregeln kan användas om ett motiv för t.ex. ett rån är att kränka offret för att vederbörande är svensk. I förarbetena anges uttryckligen att regeln kan vara tillämplig inte bara när svenskar ger sig på invandrare utan också i den motsatta situationen, alltså när personer med utländskt ursprung angriper någon just för att den är svensk (prop. 1993/94:101 s. 22).

Anmälningar om hatbrott mot svenskar ingår även i Brottsförebyggande rådets hatbrottsstatistik. År 2018 utgjorde hatbrott riktade mot majoritetsgruppen 3 procent av det totala antalet anmälningar i kategorin främlingsfientliga/rasistiska hatbrott (Hatbrott 2018, rapport 2019:13).

Således är det möjligt att ett rån som har som motiv att kränka offret på grund av hans eller hennes svenska ursprung kan bedömas som hatbrott.

På senare år har antalet anmälda personrån ökat. Det är oroande. För att vända trenden vidtar regeringen en stor mängd åtgärder.

Såväl brotten som brottens orsaker måste bekämpas. Regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten innehåller nya verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna, hårdare straff samt ett bättre brottsförebyggande arbete. Flera av åtgärderna riktas helt eller delvis mot unga lagöverträdare. Just rån tas upp som ett exempel på brott där man måste gå in med mer frihetsberövande insatser.

Regeringen kommer att tillsätta en utredning som ska överväga skärpta straff för brott som ofta begås i gängmiljö, bl.a. rån. Möjligheterna till häktning i dessa fall ska också utökas.

I 34-punktsprogrammet ingår också att införa en ny påföljd för unga lagöverträdare, s.k. ungdomsövervakning. Påföljden kommer att kunna användas i de fall där en ung person har begått allvarlig brottslighet, men det inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård. En proposition om ungdomsövervakning beslutas av regeringen inom kort.

Tidiga ingripanden mot barn som misstänks för brott kan hindra en kriminell karriär. Regeringen har därför tillsatt en utredning som bl.a. ska se över om fler fall där barn under 15 år misstänks för brott ska prövas i domstol genom s.k. bevistalan.

Det behöver också bedrivas ett brett förebyggande arbete mot brott och återfall i brott som involverar många aktörer i samhället. Tidiga insatser för att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet är särskilt viktiga. Inte minst kan kommunerna bidra med viktiga insatser inom ramen för exempelvis socialtjänst och skolverksamhet och i arbetet med samhällsplanering och tillsyn. Regeringen har tillsatt en utredning som ska lämna förslag om hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete.

Den 1 juli 2019 trädde flera lagändringar i kraft som syftar till att förhörspersoner ska kunna lämna sina uppgifter utan att känna sig störda, hotade eller utsatta för påtryckningar. Vidare har regeringen tillsatt en utredning med uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra stödet till vittnen och överväga åtgärder för att stärka skyddet av vittnen och deras anhöriga.

Således pågår på flera områden ett intensivt arbete för att bekämpa de brott Ellen Juntti beskriver.

Stockholm den 4 mars 2020

Morgan Johansson