Hat och hot mot samer
Svar på skriftlig fråga 2021/22:496 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
- Start
- Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad
Svar på fråga 2021/22:496 av Lina Nordquist (L)
Hat och hot mot samer
Lina Nordquist har frågat mig om jag anser att regeringen arbetar tillräckligt effektivt för att sätta stopp för hot och hatbrott mot samer och om inte, om jag avser vidta några åtgärder inom mitt ansvarsområde.
Sverige ska vara ett land fritt från rasism. Hat och hot som drabbar människor i deras vardag ska bekämpas. Flera insatser pågår inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Med den nationella planen som utgångspunkt kommer regeringen också att fortsätta och förstärka arbetet. Särskilda åtgärdsprogram mot olika former av rasism; afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi, och rasism mot samer ska tas fram.
Polismyndigheten är en av de myndigheter som höjt ambitionsnivån avseende hatbrott. Vid myndigheten finns en nationell kontaktpunkt för dessa frågor och i alla polisregioner finns utpekade demokrati- och hatbrottsutredare. Vidare har Polismyndigheten fått i uppdrag att fortsatt höja förmågan att bekämpa hatbrott samt andra brott som hotar demokratin. Uppdraget har flera delar. En del är att Polismyndigheten ska redovisa resultat av det arbete som bedrivs för att förstärka den brottsutredande förmågan och uppklaringen av dessa brott.
Tidigare i höstas fick Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i uppdrag att kartlägga förekomsten av olika former av rasism i digitala miljöer. I uppdraget ingår att ta fram analysrapporter och att samverka med Forum för levande historia, Polismyndigheten, Statens medieråd och andra relevanta aktörer för att sprida den kunskap som tas fram.
Alla slags brott kan vara hatbrott. Om ett brott ska bedömas som hatbrott beror på om det finns ett hatbrottsmotiv, dvs. att ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av t.ex. etniskt ursprung. För brott som har begåtts med hatbrottsmotiv finns en särskild straffskärpningsgrund som innebär att de brotten kan straffas hårdare. Beroende på motivet kan brott som gäller renar alltså redan idag vara hatbrott.
Regeringen har därutöver markerat allvaret i stölder som begås systematiskt. Den 1 mars 2021 infördes en ny kvalifikationsgrund om systematik i straffbestämmelsen om grov stöld. Kvalifikationsgrunden innebär att systematiska inslag vid stöldbrottslighet ska få ett större genomslag vid bedömningen av om ett brott är grovt. År 2017 skärptes också straffskalorna för skadegörelse och grov skadegörelse. Samtidigt kompletterades bestämmelsen om grov skadegörelse med en kvalifikationsgrund som bland annat innebär att om skadegörelsen innebär en särskild integritetskränkning, bör brottet kunna bedömas som grovt även om skadan i ekonomiskt hänseende inte kan sägas vara betydande.
Arbetet med att bekämpa hatbrotten är en prioriterad fråga för regeringen och flera åtgärder har vidtagits inom mitt ansvarsområde. Jag följer dock arbetet noga för att vid behov kunna vidta ytterligare åtgärder.
Stockholm den 15 december 2021
Morgan Johansson
