Hantering av vårdskulden
Svar på skriftlig fråga 2019/20:2131 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2019/20:2131 av Markus Wiechel (SD)
Hantering av vårdskulden
Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att belöna den personal som har kämpat mot covid-19 under pandemin och i sådana fall hur, och om vi kommer att se initiativ till att få hjälp att beta av vårdskulden genom att sända patienter utomlands.
Behovet av att investera i hälso-och sjukvårdspersonalen och arbetsmiljön har förstärkts under pandemin. Arbetsgivaren har ett stort ansvar för att trygga goda villkor. Det handlar om insatser för avlastning och återhämtning och om investeringar för att säkerställa behovet av personal. Regeringen har under mandatperioden genomfört flera satsningar i syfte att stärka hälso-och sjukvårdens resurser och kapacitet. I budgetpropositionen 2021 föreslår regeringen även ytterligare höjning av de generella statsbidragen för att stärka förutsättningarna för regioner att utveckla välfärdens verksamheter.
Att korta väntetiderna i vården är högt prioriterat för regeringen. För att möta de uppdämda vårdbehoven till följd av covid-19 bedömer regeringen att det behövs ett ökat regionalt samarbete och ökad nationell samordning. I augusti 2020 beslutade regeringen om en nationell delegation med uppdraget att verka för kortare väntetider. I delegationens uppdrag ingår bl.a. att föreslå åtgärder som kan underlätta för patienter att få vård hos andra vårdgivare med kortare väntetider såväl inom den egna regionen som i andra regioner. På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen lämnat förslag på hur myndigheten kan stödja regionernas hantering av de uppdämda vårdbehoven. Vidare föreslår regeringen i budgetpropositionen 2021 att
4 miljarder kronor tilldelas regionerna för hantering av uppskjuten vård och covid-19-relaterad vård.
Sedan tidigare finns också en möjlighet, genom det så kallade patientrörlighetsdirektivet, för patienter att få vård i annat EU-land och få kostnaderna för denna vård ersatt av hemlandet.
Regeringen kommer noggrant följa utvecklingen och utesluter inte ytterligare insatser för att patienter får den vård de har behov av.
Stockholm den 16 september 2020
Lena Hallengren
Skriftlig fråga 2019/20:2131 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2020-09-16)
Fråga 2019/20:2131 Hantering av vårdskulden
av Markus Wiechel (SD)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Den 12 augusti återkopplade socialminister Lena Hallengren (S) på min fråga 2019/20:1895 om vårdskulden. I sitt svar radade hon upp ett antal åtgärder som ministern menar att regeringen vidtagit i syfte att beta av denna vårdskuld; dock fanns där inget svar på frågan om det var aktuellt att skicka patienter utomlands mot bakgrund av den höga belastning vi ser på vården i Sverige.
Det är sorgligt att man i Sverige så medvetet har agerat på ett sätt där sjukvården belastats så som den gjort nu. Den släpphänta hanteringen som kommit att kallas för den svenska strategin mot coronaviruset har inte bara inneburit höga direkta dödstal bland våra invånare utan även indirekta dödsfall då människor med andra sjukdomar knuffats undan i sjukvården. Andra har tvingats vänta orimligt länge för nödvändiga operationer, vilket medfört ett enormt psykiskt och fysiskt lidande. För att inte tala om de människor, inte sällan människor som lever sina sista år, som till följd av den släpphänta hanteringen har tvingats isolera sig själva under lång tid, vilket givetvis orsakat depression. När man i andra länder främst isolerat smittade och under korta tider stängt ned delar av samhället har man under lång tid i Sverige låtit de sköra isolera sig själva, med risk för att annars drabbas av det plågsamma och dödliga viruset.
En annan konsekvens vi ser nu är att hjältarna under denna pandemi, inte minst personalen inom sjukvården, är fullkomligt sönderarbetade. Många av dessa har under orimligt svåra förhållanden och med risk för egen hälsa kämpat så till den grad att få kan sätta sig in i deras situation. Dessa förtjänar betydligt mer än tack, men slutar eller sjukskriver sig nu i stället på löpande band. Detta i en tid då det fortfarande behövs hjältar som de på våra de olika vårdinrättningarna runt om i landet.
Mot bakgrund av ovanstående önskas socialminister Lena Hallengren svara på följande fråga:
Kommer vi att se att ministern tar initiativ till att belöna den personal som kämpat mot covid-19 under pandemin och i sådana fall hur, och kommer vi att se initiativ till att få hjälp att beta av vårdskulden genom att sända patienter utomlands?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.