Hantering av beredskapspengar
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1921 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1921 av Markus Wiechel (SD)
Hantering av beredskapspengar
Markus Wiechel har frågat mig om jag delar bedömningen att åtgärden var i strid med gällande regelverk för att använda nationella krisberedskapspengar, och på vilka fakta och omständigheter jag i så fall motiverar att initiativet ändå togs under en tid då Sverige inte befann sig i krig eller annan nationell kris.
Det är något oklart vilken åtgärd gällande krisberedskap Markus Wiechel syftar på. När det gäller initiativ från regeringen så föreslogs ett höjt beställningsbemyndigande för elberedskapsanslaget, med 1 000 miljoner kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99). Förslaget innebar att Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) kunde ingå ekonomiska åtaganden inom anslagets ändamål om 1 250 miljoner kronor för perioden mellan 2021 och 2035. Riksdagen beslutade den 16 juni 2020 i enlighet med regeringens förslag.
Svenska kraftnät är elberedskapsmyndighet och fattar med stöd av elberedskapslagen (1997:288) självständiga beslut om åtgärder inom ramen för elberedskapsanslagets ändamål, bl.a. utgifter för elberedskap, civilt försvar inom energisektorn och för dammsäkerhet. I juli 2020 fattade Svenska kraftnät ett beslut som möjliggör ersättning för elberedskapsåtgärder i ett antal anläggningar för att säkerställa förmågan till ö-drift i elförsörjningen i Stockholm.
Jag utgår ifrån att regelverk följs och jag vet att Svenska kraftnät i detta fall bl.a. har ställt tekniska krav i enlighet med Kommissionens förordning (EU) 2016/631 av den 14 april 2016 om fastställande av nätföreskrifter med krav för nätanslutning av generatorer. Jag kan konstatera att Svenska kraftnät på sin webbplats informerar om att dels inga utbetalningar hittills (den 19 februari) har gjorts i det aktuella fallet, dels ersättningen kommer att reduceras eller återbetalas om kraven inte uppfylls helt.
Stockholm den 3 mars 2021
Anders Ygeman
Skriftlig fråga 2020/21:1921 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2021-03-03)
Fråga 2020/21:1921 Hantering av beredskapspengar
av Markus Wiechel (SD)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Dagens Nyheter har i en artikelserie berättat om hur energiminister Anders Ygeman (S) i hemlighet har lyckats tilldela miljardbelopp av nationella elberedskapspengar till ett privat företag i syfte att lösa elproblemen i Stockholm. Något som Sverigedemokraterna uppmärksammade redan i höstas.
Vad har då hänt? På en presskonferens rapporterades att den tilltänkta investeringen som skulle lösa delar av elbristen skulle betalas av Stockholm Exergi och att elnätsbolaget Ellevio sedan skulle betala en del genom ett högre pris för elen. Detta var dock inte sant utan villkoren för systemet kom att fattas i en hemlig uppgörelse som Ygeman deltog i och halva kostnaden (1 miljard kronor) skulle bekostas med hjälp av pengar från den nationella elberedskapen.
Elbristen har bland annat orsakat stopp av nödvändiga byggnationer, varför det är förståeligt att regeringen önskade lösa problemen. Problemet är bara att den tänka lösningen är upp emot fyra gånger så dyr som alternativen, och pengarna tas som bekant från den nationella beredskapen – ytterst oansvarigt i fredstid. Därtill vet vi hur sittande regering gör vad den kan för att trots rådande omständigheter stänga befintliga, tillförlitliga, välfungerande och fossilfria energikällor i form av kärnkraftsreaktorer – enbart av ideologiska skäl.
Det som framkommit är illa nog. Det är således också illa att statsrådet agerat på ett sätt som närmast kan beskrivas som ministerstyre samtidigt som man brutit mot ett antal regler. Förvaltningslagen fastslår att tilldelning av medel måste vara rimlig och proportionerlig. Enligt elberedskapslagen får Svenska kraftnät dessutom endast besluta om elberedskapsåtgärder – inte allmän upprustning där kostnaden överstiger själva elberedskapsåtgärderna. Därtill finns en bindande EU-förordning för nödsituationer och återuppbyggnad, ER, där man bryter mot två artiklar. I artikel 23.3 står att gedigen analys av nätens egenskaper ska göras innan man bestämmer anläggningar. I artikel 23.6 står att åtgärder ska vara ”ekonomiskt effektiva” och att ”endast sådana åtgärder som är nödvändiga ska aktiveras”.
Efter Dagens Nyheters gräv har statsrådet Ygeman dragit tillbaka det tilltänkta elnätsförslaget. Det är naturligtvis positivt, även om hela förfarandet kring detta innebär att det finns en rad frågetecken. Statsrådet Ygemans roll i den tidigare så kallade it-skandalen med Transportstyrelsen har gjort att förtroendet för honom, beträffande rikets nationella säkerhet, inte minst i kris, redan är skadat. När detta sker, där man i strid mot diverse bestämmelser tänkt använda sig av medel tillägnad den nationella krisberedskapen, ökar knappast förtroendet.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Delar statsrådet bedömningen att åtgärden var i strid med gällande regelverk för att använda nationella krisberedskapspengar, och på vilka fakta och omständigheter motiverar statsrådet i så fall att initiativet ändå togs under en tid då Sverige inte befann sig i krig eller annan nationell kris?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.