Handlingsutrymmet för extremistiska rörelser
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2315 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:2315 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Handlingsutrymmet för extremistiska rörelser
Marléne Lund Kopparklint har frågat inrikesminister Mikael Damberg vilka åtgärder han ämnar vidta för att motverka det handlingsutrymme som extremistiska rörelser får genom offentliga bidrag. Frågan har överlämnats till mig att besvara.
Jag vill inledningsvis understryka att det är av största vikt att inga offentliga medel går till antidemokratisk verksamhet. Offentliga bidragsmedel ska endast gå till organisationer och verksamheter som agerar i förenlighet med samhällets grundläggande demokratiska värderingar, så som de formuleras i grundlagen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter.
Våldsbejakande extremism är ett hot mot vårt demokratiska samhälle och ska bekämpas med full kraft. Regeringen kommer outtröttligt fortsätta vidta åtgärder för att skydda vår befolkning. Bland annat har regeringen gjort omfattande ekonomiska satsningar på Säkerhetspolisen och Polismyndigheten vilket har medfört att det finns bättre förutsättningar i arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism på nationell, regional och lokal nivå. Lagändringar i offentlighets- och sekretesslagen möjliggör ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism.
För att säkerställa att den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer utgår från demokratiska värderingar tillsatte regeringen 2018 en utredning för att se över demokrativillkoren och hur de tillämpas. Utredningen har lämnat förslag till ett förtydligat och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer. Inom ramen för utredningen Personuppgiftsbehandling i ärenden om stöd till det civila samhället har regeringen gett den särskilda utredaren i uppdrag att även analysera och ta ställning till inrättande av en stödfunktion med kompetens om aktörer, våldsbejakande extremism och antidemokratiska miljöer som kan bistå myndigheter i att göra fördjupade granskningar av en bidragssökande organisation eller annan offentligt finansierad verksamhet.
Jag följer utvecklingen av dessa frågor och är beredd att ta initiativ till ytterligare åtgärder. Precis som Säkerhetspolisen lyfter fram i sin årsbok för 2020 behöver fler göra mer och tänka steget längre. Sverige är inte heller ensamma om dessa företeelser. I syfte att utbyta kunskap och erfarenheter kommer vi därför att delta i ett projekt på EU-nivå initierat av Nederländerna om oönskad utländsk finansiering av antidemokratisk verksamhet. För att skaffa mig en bättre lägesbild över situationen i Sverige kommer jag under våren att bjuda in myndigheter och forskare för att diskutera hoten från den våldsbejakande högerextrema miljön och den våldsbejakande islamistiska miljön.
Stockholm den 7 april 2021
Morgan Johansson
Skriftlig fråga 2020/21:2315 av Marléne Lund Kopparklint (M) (Besvarad 2021-04-07)
Fråga 2020/21:2315 Handlingsutrymmet för extremistiska rörelser
av Marléne Lund Kopparklint (M)
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Den pågående pandemin har inneburit nya sårbarheter som utnyttjas av både främmande makt och våldsbejakande extremister. Främmande makt bedriver desinformation och visar intresse för nya sektorer. Samtliga våldsbejakande extremistmiljöer använder pandemin i sin propaganda och knyter den till ideologiska argument.
Attentatshotet från den våldsbejakande islamistiska och den våldsbejakande högerextremistiska miljön är fortsatt förhöjt. Samtidigt finns ett långsiktigt hot mot demokratin där samtliga tre extremistmiljöer genom hot och våld hindrar människor från att utöva sina demokratiska fri- och rättigheter.
Detta pekar Säkerhetspolisen på i sin årsbok 2020. Man konstaterar att säkerhetshoten mot Sverige bedöms fortsätta öka de närmaste åren och att hotet kommer från både främmande makt och våldsbejakande extremism.
De som angriper har fått ökade tillgångar som också stöds av samhällets digitalisering och polarisering. Polarisering i samhället och den polariserande retoriken bidrar till extremistmiljöernas tillväxt. Bidrag i form av offentliga medel ökar handlingsutrymmet, och ny teknik ger våldsbejakande extremistmiljöer större möjligheter att dolt bedriva säkerhetshotande verksamhet. Det förekommer också glorifiering i sociala medier vad gäller attentat.
Gränsen mellan våldsbejakande kontra icke våldsbejakande extremism har blivit alltmer diffus.
Med hänvisning till detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att motverka det handlingsutrymme som extremistiska rörelser får genom offentliga bidrag?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.