Handläggningstider i sexualbrottsmål
Svar på skriftlig fråga 2025/26:562 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:562 Handläggningstider i sexualbrottsmål
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2025/26:562 av Heléne Björklund (S)
Handläggningstider i sexualbrottsmål
Heléne Björklund har frågat mig om jag avser att analysera hur ändringen av reglerna om obligatorisk häktning påverkat handläggningstiderna i sexualbrottsmål och relationsvåldsbrott, och vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att dessa mål inte systematiskt trängs undan.
Sverige ska vara ett land där alla kan leva sitt liv i trygghet och frihet. Såväl sexualbrott som mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation ska bekämpas med full kraft. Regeringen har i de senaste årens budgetpropositioner gjort historiska satsningar för att de brottsbekämpande myndigheterna ska ha förutsättningar att utföra sina uppdrag. Mellan åren 2023 och 2028 beräknas rättsväsendet växa från 69 till 108 miljarder kronor, en ökning med 57 procent.
Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka sin operativa samverkan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Under senare år har Polismyndigheten arbetat aktivt med åtgärder för att höja kvaliteten i utredningar om mäns våld mot kvinnor. Utredningar om brott i nära relation och sexualbrott prioriteras mer än tidigare. Även Åklagarmyndigheten kraftsamlar kring utredningar av ärenden med särskilt utsatta brottsoffer, dvs. brott i parrelation, brott mot barn, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck och myndigheten bedömer att arbetet med att utreda sådana brott har utvecklats positivt under 2025.
Av Åklagarmyndighetens och Polismyndighetens årsredovisningar för 2025 framgår att antalet sexualbrottsärenden i balans har minskat tydligt jämfört med 2024. Samtidigt har antalet brottsmisstankar om sexualbrott som lett till lagföring ökat. Vidare bröts en negativ trend 2025 när genomströmningstiderna – det vill säga den genomsnittliga tiden från att anmälan inkommit till åklagare till dess att ett beslut fattas – minskade för sexualbrott, våldsbrott och brott mot frihet och frid.
En viktig del i regeringens omläggning av kriminalpolitiken handlar om en förändrad syn på vålds- och sexualbrott, med ökat fokus på samhällsskydd och upprättelse för brottsoffer. I januari inrättade regeringen Rådet för kvinnofrid, som leds av statsministern, för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Arbetet i rådet vägleds av en nollvision för det dödliga våldet mot kvinnor och fler möten planeras under våren. I början av året beslutade regeringen också en lagrådsremiss med förslag om att livstids fängelse ska kunna dömas ut som gemensamt straff för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott. Förslagen innebär vidare att presumtionen för häktning ska utvidgas så att den omfattar bl.a. brottet grov kvinnofridskränkning. Nyligen lämnade regeringen dessutom förslag om en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd, säkerhetsförvaring. Den nya påföljden ska kunna användas för personer som har begått vissa allvarliga brott, t.ex. upprepade våldtäkter, och som har en hög återfallsrisk.
Regeringens arbete mot sexualbrott, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation fortsätter på bred front och med full kraft. Det handlar ytterst om trygghet, frihet och rättvisa. Jag följer utvecklingen mycket noga.
Stockholm den 11 mars 2026
Gunnar Strömmer
Skriftlig fråga 2025/26:562 av Heléne Björklund (S) (Besvarad 2026-03-11)
Fråga 2025/26:562 Handläggningstider i sexualbrottsmål
av Heléne Björklund (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Blekinge läns tidning uppmärksammar flera fall, bland annat vid Blekinge tingsrätt och vid Stockholms tingsrätt, där män dömts till fleråriga fängelsestraff för våldtäkt efter att ha varit på fri fot under lång tid före rättegång. I vissa fall har det gått två till tre år från anmälan till lagakraftvunnen dom.
Två omständigheter lyfts fram som förklaring. För det första gör domstolar ofta bedömningen att det inte föreligger recidiv- eller kollusionsfara när målsägande och misstänkt inte haft en tidigare relation.
För det andra har sänkningen av gränsen för obligatorisk häktning till brott med minimistraff om 1,5 år lett till ett kraftigt ökat antal häktade i andra mål. Mål med frihetsberövade har alltid förtur. Det innebär i praktiken att mål utan häktade, däribland många sexualbrott och relationsvåldsbrott, får betydligt längre handläggningstider.
Riksåklagaren har tidigare uppgett att denna effekt förutsågs i samband med lagändringen. Långa väntetider riskerar att försämra bevisläget, öka den psykiska belastningen för brottsutsatta och i vissa fall leda till att målsägande inte orkar fullfölja rättsprocessen.
Mot denna bakgrund vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Avser ministern att analysera hur ändringen av reglerna om obligatorisk häktning påverkat handläggningstiderna i sexualbrottsmål och relationsvåldsbrott, och vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att dessa mål inte systematiskt trängs undan?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

