Hälso- och samhällsrisker med nedgrävda telefonkablar

Svar på skriftlig fråga 2021/22:774 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
M2022/00066, M2022/00067, M2022/00068, M2022/00069 Miljödepartementet Klimat- och miljöministern Till riksdagen

Svar på frågorna 2021/22:774, 775, 776 och 777 av Marléne Lund Kopparklint (M) om Europeiska kemikaliemyndighetens begränsningsunderlag om bly i ammunition och fiskeredskap m.m.

Marléne Lund Kopparklint har ställt fyra olika frågor till mig som samtliga berör Europeiska kemikaliemyndighetens, Echa, begränsningsunderlag om bly i ammunition och fiskeredskap. Frågorna 775, 776 och 777 kopplar till innehållet i myndighetens underlag och handlar om alternativ till blyammunition för jakt och sportskytte, sportskyttets bidrag till att bly förorenar dricksvatten respektive hälsorisker för jägarfamiljer. I fråga 774 härleder Marléne Lund Kopparklint nämnda underlag till vad hon uppfattar som hälso- och samhällsrisker med nedgrävda telefonkablar. Jag väljer därför att besvara frågorna samlat.

Jag har full förståelse för att det hos Marléne Lund Kopparklint och vissa svenska jägare och sportskyttar finns en oro för hur en eventuell framtida begränsning av blyammunition kan påverka möjligheten att kunna använda specifika vapen de har i sin ägo. Att försöka negligera allvarliga risker för foster och barn är dock varken förenligt med lagstiftningen eller en väg som erbjuder någon lösning.

Grunden för hur Sverige agerar i frågor om giftfri miljö är det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet om giftfri miljö. Enligt preciseringarna av målet ska användningen av särskilt farliga ämnen så långt som möjligt upphört.

EU:s kemikalieförordning, Reach, harmoniserar utvärdering av och beslut om begränsning av kemikalier vars användning innebär en oacceptabel risk. Echa har i sin utvärdering av bly i ammunition identifierat att det finns en risk för skadlig påverkan på hjärnans utveckling hos foster och barn. Det finns flera studier som påvisar att ammunitionen splittras och sprids i djuret och att gängse rekommendationer för att avlägsna kött runt kulhålet inte räcker för att avlägsna blyföroreningarna. Riskerna för miljön består, liksom i fallet med användning av blyhagel i våtmark, i att fåglar kan förgiftas när de misstar blyhagel för mat eller småsten. Vid jakt med kulor finns en risk att rovfåglar kan förgiftas när de äter kontaminerade bytesdjur. För sportskyttar identifieras en hälsorisk genom att skyttarna kan inandas blydamm under skyttet. Vid sportskytte finns också en risk för att bly kan läcka från marken och förorena dricksvattenkällor och livsmedel.

Under interpellationen den 11 januari 2022 med Marléne Lund Kopparklint om konsekvenserna av ett utökat blyförbud erbjöd jag henne att få träffa Miljödepartementets experter på det här området för att få en genomgång av förslaget om det skulle underlätta förståelsen. Det erbjudandet kvarstår.

Enligt Echa:s vetenskapliga utredning finns det fungerande alternativ ammunition för de flesta former av jakt. I den bedömningen ligger att ammunitionen har förmåga att avliva djuren. Enligt myndigheten är den föreslagna begränsningen därför förenlig med djurskyddshänsyn.

Echa har identifierat att det bl.a. finns alternativ av stål, vismut, koppar och mässing. Myndigheten har i sin utredning en redogörelse för vilka alternativ som finns beroende på vapnets kaliber och vilka slags djur som jagas.

Marléne Lund Kopparklint frågar vilka vetenskapliga grunder jag ämnar använda mig av när det gäller uttalanden om läckage av bly från marken som kan förorena drickvattenkällor och livsmedel i Sverige och som det svenska blyförbudet inte täcker in. Som framgår av mitt svar i interpellationen är Reach utformad så att utvärderingen av risker i ett första steg sköts av experter på Echa eller på medlemsstaternas behöriga myndigheter. Riskbedömningen sker utifrån en vedertagen metodologi och inkluderar bl.a. modeller för hur kemikalier rör sig i olika slags jordar. Därefter granskas förslagen av myndighetens expertkommittéer för riskbedömning respektive samhällsekonomisk analys.

Marléne Lund Kopparklint undrar på vilken grund jag uttalat mig om hälsoriskerna med blyanvändning inom jakt och sportskytte. Svaret är att jag har hänvisat till de slutsatser som kemikaliemyndigheten dragit i sin riskbedömning.

De eventuella långsiktiga riskerna med nedgrävda kablar är under alla omständigheter inte jämförbara med de omedelbara risker som uppstår vid jakt och sportskytte. Jag känner mig trygg i att ansvariga europeiska och nationella myndigheter har förmåga att bedöma eventuella risker med kablarna.

Stockholm den 26 januari 2022

Annika Strandhäll

Skriftlig fråga 2021/22:774 av Marléne Lund Kopparklint (M) (Besvarad 2022-01-26)

Fråga 2021/22:774 Hälso- och samhällsrisker med nedgrävda telefonkablar

av Marléne Lund Kopparklint (M)

till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

 

Riksdagen har redan beslutat att Sveriges ståndpunkt i frågan om ett utökat blyförbud inom EU ska vara att vi inte vill omfattas av det. Vi har redan i dag ett bra blyförbud som utretts noggrant och på vetenskaplig grund. Blyammunition får användas, förutom där förbud är motiverat, det vill säga i riktiga våtmarker där andfåglar riskerar att få i sig hagel när de äter småsten.

Att Sverige självklart ska deklarera att vi vill utnyttja den möjlighet som EU-kommissionen ger medlemsländerna, att vi i Sverige ska få bevara vår egen definition av vad som är våtmark, är en självklarhet. I synnerhet när riksdagen fattat det beslut den gjort.

Trots detta visade minister Strandhäll att hon är av en annan uppfattning då hon radade upp flera argument för hur farligt det är med blyammunition i jakt och sportskytte.

Med tanke på den hälso- och samhällsfara som minister Strandhäll lyfte fram i interpellationsdebatten med anledning av interpellation 2021/22:203, Konsekvenserna av ett utökat blyförbud, härleder det mig till alla de tusentals mil nedgrävda telefonkablar, med minst 200 000 ton bly, som ligger nedgrävda runt om i Sverige.

Sveriges yta är 445 000 kvadratkilometer, och vid en överslagsräkning hamnar det cirka en blykula per miljon kvadratmeter som stannar i skogen i samband med jakt och sportskytte.

Om man jämför den minimala mängd blykulor som riskerar hamna i marken med telefonkablarna verkar de sistnämnda vara en ofantligt mycket större hälsorisk än den ministern talade om i interpellationsdebatten.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

 

Hur ämnar ministern verka för att nedgrävda telefonblykablar ej ska bli en miljöfara, och är ministern beredd att utreda kablarnas faktiska miljöskada?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.