Hälsans fördelning i samhället

Svar på skriftlig fråga 2016/17:529 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Dnr S2016/07796/FS

Socialdepartementet

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:529 av Lotta Finstorp (M) 2015/16:302 Hälsans fördelning i samhället

Lotta Finstorp har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra folkhälsan så att fler kan bidra till välfärden.

Nästan alla människor i Sverige delar uppfattningen att hälsa är mycket viktigt, och de värderingar som uttrycks i svensk grundlag, i FN:s förklaring om mänskliga rättigheter liksom i WHO:s stadgar uttrycker samma sak. Alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa och ett långt liv. I verkligheten har emellertid inte alla människor i Sverige samma möjligheter till en god hälsa och ett långt liv. Människor med olika lång utbildning, olika yrken eller olika stora inkomster skiljer sig påtagligt åt i hälsa, sjukdomsrisk och livslängd.

En god hälsa är en viktig förutsättning och resurs för att kunna göra det man vill i livet. Utformningen av välfärdspolitiken har därmed en alldeles grundläggande betydelse för människors hälsa.

För mig som folkhälsominister kan arbetet för en bättre folkhälsa aldrig ses isolerat från det övergripande politiska uppdraget, det som handlar om att ge alla människor samma möjlighet till goda livsvillkor. Strävan efter jämlikhet mellan grupper i vårt samhälle måste alltid vara utgångspunkten för politiken. År 2015 tillsatte regeringen därför en kommitté – en kommission för jämlik hälsa.

Kommissionen för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Kommissionens huvudsakliga fokus ska vara hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Till grund för kommissionens uppdrag ligger regeringens mål om att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Kommissionens förslag ska förhålla sig till det strategiska arbetet för en hållbar utveckling, i såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt hänseende.

Vidare ska Kommissionen genomgående tillämpa ett tvärsektoriellt samhällsekonomiskt perspektiv vid analysen av såväl ohälsa som av tänkta förslag. Den ska bedriva sitt arbete utifrån ett brett

folkhälsopolitiskt perspektiv och beakta faktorer som har betydelse

för befolkningens hälsa inom flera områden – däribland arbetsmarknad och arbetsliv– men även utbildning, fritid, miljö och hälso- och sjukvård.

Det breda välfärdspolitiska perspektiv för folkhälsoarbetet, som

beskrivs i propositionen Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35), ska

vara en utgångspunkt för arbetet, liksom det tvärsektoriella

arbetssätt (health in all policies) som antagits i resolutioner och

rådsslutsatser inom WHO respektive EU. Genom ett sådant

arbetssätt kan förslagen omfatta såväl miljöfaktorer som sociala

faktorer.

Resultatet av kommissionens arbete ska slutredovisas senast den 31 maj 2017.

Stockholm den 23 december 2016

Gabriel Wikström