Halkutbildning för tunga fordon
Svar på skriftlig fråga 2021/22:205 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:205 av Jimmy Ståhl (SD)
Halkutbildning för tunga fordon
Jimmy Ståhl har frågat mig om jag och regeringen avser att se över YKB-utbildningens delar för att implementera till exempel halkutbildningen som en del av utbildningen.
YKB-utbildningens innehåll är reglerat på EU nivå genom det så kallade yrkesförardirektivet. Den senaste ändringen av direktivet införlivades i Sverige i början av 2020 och började tillämpas den 23 maj 2020.
Det är i Transportstyrelsens föreskrifter som innehållet i utbildningen regleras. Som ett led i införlivandet lades riskmedvetenhet till som ett obligatoriskt ämne. I det ämnet ingår t.ex. att vara medveten om och kunna anpassa sig till olika väderförhållanden, att ha förståelse för hur man förbereder och planerar en resa under onormala väderförhållanden samt att förstå när en resa måste senareläggas eller ställas in på grund av extrema väderförhållanden.
Stockholm den 26 oktober 2021
Tomas Eneroth
Skriftlig fråga 2021/22:205 av Jimmy Ståhl (SD) (Besvarad 2021-10-27)
Fråga 2021/22:205 Halkutbildning för tunga fordon
av Jimmy Ståhl (SD)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Vid ett möte med Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF, och Sveriges trafikutbildares riksförbund, STR, på Gillinge halk- och riskutbildning framkom det en hel del olika frågeställningar gällande körkort och trafiksäkerhet. Trafikutskottet fick möjligheten att besöka säkerhetshallen, där vi fick förnya våra kunskaper om hur illa det kan gå om förare inte är uppmärksamma och väl förberedda i trafiken på olika scenarier som kan uppstå. Efter genomgången i säkerhetshallen gick utskottet ut på halkbanan och fick bevittna hur en bil beter sig vid olika hastigheter på underlag som ska likna packad snö. Personbilen färdades i två olika hastigheter, 30 kilometer i timmen och sedan 40 kilometer i timmen. Med tanke på dessa låga hastigheter blev stoppsträckan ganska lång.
Experterna på Gillinge stannade inte vid att visa utskottet hur en personbil betedde sig utan startade även en lastbil och en långfärdsbuss. De tunga fordonen gjorde dock bara en resa var på halkbanan i 30 kilometer i timmen, vilket räckte för att konstatera att stoppsträckan var betydligt längre än för personbilarna.
Efter övningarna följde en genomgång av dagen och hur man utbildar blivande förare och vad NTF och STR ansåg sig sakna. Den stora frågan som uppstod var just halkkörning för tunga fordon. När någon tar B-körkort är just halkkörning en del av riskutbildningen, men denna del saknas för den tunga behörigheten. Det finns företag som har skickat sina anställda på halkutbildning för att öka kunskapen, men sedan YKB-utbildningen infördes har det nästan helt försvunnit. Detta då företagens utbildningsekonomi viks åt YKB-utbildningen. Halkkörning med tung trafik bör vara en del av utbildningen med tanke på att det är så stor skillnad på stoppsträckor och mellan personbil och tunga fordon. En tanke kan därför vara att förstärka YKB-utbildningen och införa praktiska moment som halkkörning med tunga fordon.
Med anledning av ovanstående text vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser ministern och regeringen att se över YKB-utbildningens delar för att implementera till exempel halkutbildning som en del av utbildningen?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.