Gymnasiebehörighet

Svar på skriftlig fråga 2017/18:50 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Dnr U2017/03874/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:50 av Jesper Skalberg Karlsson (M) Gymnasiebehörighet

Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig hur jag och regeringen avser att stävja utvecklingen där allt färre niondeklassare uppnår grundläggande behörighet till gymnasieskolan.

Av Skolverkets officiella statistik framgår att behörigheten till gymnasieskolans nationella program mellan 2014 och 2017 har förbättrats något i den största gruppen, elever med svensk bakgrund (från 90,7 procent till 90,8). Bland nyanlända elever har behörigheten förbättrats en dryg procentenhet sedan 2014 (från 27,1 till 28,4), medan den försämrats något bland elever med utländsk bakgrund som inte är nyanlända. Försämringen varierar där mellan 0,3 till 1,5 procentenheter i de grupper som dessa elever statistiskt delas in i. Elever som fortfarande är så nyanlända att de ännu inte har personnummer när de lämnar nionde klass missar fortfarande ofta behörigheten, men fler når det nu än förra året. Samtidigt pekar de internationella mätningarna PISA 2015 och TIMSS i positiv riktning när det gäller svenska elevers studieresultat. Men såväl de internationella kunskapsmätningarna som den nationella betygsstatistiken illustrerar ojämlikheten.

Av Statens skolverks promemoria om slutbetygen i grundskolan våren 2017 (dnr 2017:01232) framgår bland annat att andelen årskurs 9-elever som våren 2017 fick behörighet till gymnasieskolan är 96,3 procent för elever födda i Sverige med föräldrar med lång eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel för elever födda i Sverige med föräldrar med förgymnasial- eller gymnasial utbildning är 83,1 procent. Av de årskurs 9-elever som invandrade till Sverige före skolstart, dvs. som då de kom till Sverige ännu inte fyllt sju år, fick 93,7 respektive 76,3 procent gymnasiebehörighet, men endast 75,1 respektive 44,2 procent av de elever som var sju år eller äldre när de invandrade. Tendensen är likartad i PISA 2015. Regeringens slutsats är tydlig och är i linje med slutsatserna i slutbetänkandet från Skolkommissionen, som regeringen tillsatte 2015 (SOU 2017:51): ska vi höja kunskaperna måste ojämlikheten brytas.

Detta är regeringens främsta prioritet. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1, utgiftsområde 16) en kraftig förstärkning av den statliga finansieringen av skolan i linje med Skolkommissionens förslag. Med en infasning över tre år föreslås att sex miljarder kronor årligen avsätts för detta syfte. Det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling ska fördelas så att resurserna viktas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. Bidraget ska vara villkorat så att de tillförda medlen leder till insatser för ökad likvärdighet och kunskapsutveckling.

Andra åtgärder som regeringen redan har vidtagit för att stärka jämlikheten i skolan är bl.a. Samverkan för bästa skola (U2015/03357/S) och uppdraget att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever (U2017/00300/S) där Skolverket arbetar med riktade insatser i samverkan med ett urval av huvudmän och skolor. Regeringen har även föreslagit en åtgärdsgaranti i läsning, skrivning och matematik i förskoleklassen och lågstadiet för att säkerställa att alla elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd får rätt stöd i rätt tid (prop. 2017/18:18) samt utökad undervisningstid i matematik för årskurs 7-9 (U2016/03475/S).

I juli 2016 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att föreslå hur utbildningen för elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser kan anpassas för att öka elevernas möjligheter att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program (dir. 2016:67). Utredningen har i betänkandet Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54) bl.a. lämnat förslag om en förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2018 att medel avsätts för genomförande av detta och andra förslag från utredningen.

Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om en skyldighet för huvudmän att erbjuda lovskola till elever i grundskolans årskurs 8 och 9 som riskerar att inte nå kunskapskraven för betyget E i ett eller flera ämnen (prop. 2016/17:156). Ett införande av denna skyldighet skapar en högre grad av jämlikhet mellan skolor, eftersom alla skolor inte erbjöd denna möjlighet till undervisning under skollov.

Regeringen har således vidtagit ett stort antal åtgärder för att förbättra jämlikheten i svensk skola och det är en uppgift som kommer att fortsätta vara prioriterad för regeringen.

Stockholm den 11 oktober 2017

Gustav Fridolin