Geovetenskaplig forskning

Svar på skriftlig fråga 2020/21:338 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Svar på fråga 2020/21:338 av Eric Palmqvist (SD)
Geovetenskaplig forskning

Eric Palmqvist har frågat mig hur jag ser på den geovetenskapliga forskningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som kunskaps-, export- och
industrination, och hur regeringen avser att stärka forskningen inom området.

Sverige är ett av de länder som satsar mest på forskning och utveckling i förhållande till BNP och är ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Detta har stor betydelse för samhällets och ekonomins utveckling. Regeringens ambition är därför att Sverige ska fortsätta vara ett land där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar upp mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.
Näringslivets konkurrenskraft är beroende av att även gruvsektorn ska vara fortsatt konkurrenskraftig. För detta behövs forskning och högre utbildning i geovetenskap.

Sverige har världsledande forskning inom gruv- och mineralområdet och svenska företag arbetar tillsammans med lärosätena. Sverige ligger också långt framme när det gäller återvinningstekniker. I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen att anslagen för forskning och innovation ska öka med 3,4 miljarder kronor 2021. Geovetenskaplig forskning finansieras främst av de direkta anslagen till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå, s.k. forskningsanslag (ibland kallade basanslag) och från Vetenskapsrådet.

Anslagen till dessa föreslås sammantaget öka med mer än 2 miljarder kronor redan 2021. De ökade anslagen som föreslås möjliggör också geovetenskaplig forskning.

Stockholm den 11 november 2020

Matilda Ernkrans