Georgien
Svar på skriftlig fråga 2015/16:187 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
- Avslut
- Svar på skriftlig fråga är färdigbehandlat
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:187 av Christian Holm Barenfeld (M) Georgien
Christian Holm Barenfeld har frågat mig vad Sverige gör bilateralt och inom ramen för EU-samarbetet för att påverka den georgiska regeringen och hejda den demokratiska kräftgång som frågeställaren anser råder i landet. Frågeställaren tar särskilt upp de domstolsåtgärder som vidtagits mot den populära Teve-kanalen Rustavi 2 och det höjda tonläget från regeringens sida mot oppositionspartiet UNM.
Jag delar frågeställarens oro när det gäller det polariserade politiska klimatet i Georgien och följer tillsammans med mina EU-kollegor utvecklingen noga. I april i år besökte jag Georgien tillsammans
med mina kollegor från Danmark och Polen, och träffade då såväl officiella georgiska företrädare som representanter för opposition
och civilsamhälle. Jag betonade vid dessa möten vikten av fortsatta demokratiska reformer och lyfte särskilt fram att Georgien måste skapa ett oberoende rättsväsende som inte används för politisk maktkamp.
Jag lyfte även att polariseringen av det politiska landskapet får effekter
på regeringens reformansträngningar.
Också på EU-nivån har vi varit tydliga mot Georgien om problemen med det politiserade rättsväsendet och det polariserade politiska klimatet. Med anledning av domstolsåtgärderna mot tv-kanalen Rustavi 2 uppmanade EU den 26 oktober i ett lokalt uttalande Georgien att värna mediefriheten och att ta avstånd från uttalanden och handlingar som riskerar att öka motsättningarna i landet. I juni i år besökte Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk, Georgien. Även under Tusks besök förmedlades tydliga budskap om vikten av fortsatt reformarbete.
Ramverket för relationen mellan EU och Georgien utgörs av ett associeringsavtal (AA) och ett långtgående frihandelsområde (DCFTA). Avtalet utgör en reformagenda för hur landets lagstiftning ska anpassas till EU:s normer och standarder. Sedan EU och Georgien skrev under AA i juni 2014 möts en associeringskommitté en gång om året. Inför mötet i år har Sverige verkat för att EU på ett tydligare sätt ska inskärpa vikten av mediefrihet och rätten till åsiktsfrihet.
Sveriges utvecklingssamarbete med Georgien sker inom ramen för den regionala strategin för Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. Strategin gäller 2014-2020 och ca 120 miljoner SEK per år är tänkta att gå till Georgien. Det är framförallt Sida som har i uppdrag att genomföra strategin. Insatserna fokuserar bland annat på att stärka demokratiska strukturer och system med fokus på mänskliga rättigheter och jämställd-het, ge stöd till förvaltningsreform samt bidra till förbättrade förutsättningar för fria och rättvisa val.
Det georgiska civilsamhället är en viktig partner i alla delar av reform-samarbetet. Här ingår stöd till oberoende medier och informations-kampanjer för att främja en pluralistisk och demokratisk debatt. Sidas stöd till National Democratic Institute (NDI) och Eurasia Partnership Foundation (EPF) syftar bl.a. till att stödja ett pluralistiskt georgiskt civilsamhälle, samt stärkt demokrati och ökad respekt för mänskliga rättigheter.
Sverige kommer bilateralt, men också inom ramen för EU-samarbetet, fortsätta följa utvecklingen i landet. Inför parlamentsvalet 2016 är det särskilt viktigt att vi gemensamt signalerar till Georgien att ett eventuellt missbruk av administrativa resurser under valkampanjen eller ytterligare polarisering av det politiska landskapet kommer att inverka negativt på EU-närmandet.
Stockholm den 4 november 2015
Margot Wallström

