Georgien
Svar på skriftlig fråga 2015/16:187 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:187 av Christian Holm Barenfeld (M) Georgien
Christian Holm Barenfeld har frågat mig vad Sverige gör bilateralt och inom ramen för EU-samarbetet för att påverka den georgiska regeringen och hejda den demokratiska kräftgång som frågeställaren anser råder i landet. Frågeställaren tar särskilt upp de domstolsåtgärder som vidtagits mot den populära Teve-kanalen Rustavi 2 och det höjda tonläget från regeringens sida mot oppositionspartiet UNM.
Jag delar frågeställarens oro när det gäller det polariserade politiska klimatet i Georgien och följer tillsammans med mina EU-kollegor utvecklingen noga. I april i år besökte jag Georgien tillsammans
med mina kollegor från Danmark och Polen, och träffade då såväl officiella georgiska företrädare som representanter för opposition
och civilsamhälle. Jag betonade vid dessa möten vikten av fortsatta demokratiska reformer och lyfte särskilt fram att Georgien måste skapa ett oberoende rättsväsende som inte används för politisk maktkamp.
Jag lyfte även att polariseringen av det politiska landskapet får effekter
på regeringens reformansträngningar.
Också på EU-nivån har vi varit tydliga mot Georgien om problemen med det politiserade rättsväsendet och det polariserade politiska klimatet. Med anledning av domstolsåtgärderna mot tv-kanalen Rustavi 2 uppmanade EU den 26 oktober i ett lokalt uttalande Georgien att värna mediefriheten och att ta avstånd från uttalanden och handlingar som riskerar att öka motsättningarna i landet. I juni i år besökte Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk, Georgien. Även under Tusks besök förmedlades tydliga budskap om vikten av fortsatt reformarbete.
Ramverket för relationen mellan EU och Georgien utgörs av ett associeringsavtal (AA) och ett långtgående frihandelsområde (DCFTA). Avtalet utgör en reformagenda för hur landets lagstiftning ska anpassas till EU:s normer och standarder. Sedan EU och Georgien skrev under AA i juni 2014 möts en associeringskommitté en gång om året. Inför mötet i år har Sverige verkat för att EU på ett tydligare sätt ska inskärpa vikten av mediefrihet och rätten till åsiktsfrihet.
Sveriges utvecklingssamarbete med Georgien sker inom ramen för den regionala strategin för Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet. Strategin gäller 2014-2020 och ca 120 miljoner SEK per år är tänkta att gå till Georgien. Det är framförallt Sida som har i uppdrag att genomföra strategin. Insatserna fokuserar bland annat på att stärka demokratiska strukturer och system med fokus på mänskliga rättigheter och jämställd-het, ge stöd till förvaltningsreform samt bidra till förbättrade förutsättningar för fria och rättvisa val.
Det georgiska civilsamhället är en viktig partner i alla delar av reform-samarbetet. Här ingår stöd till oberoende medier och informations-kampanjer för att främja en pluralistisk och demokratisk debatt. Sidas stöd till National Democratic Institute (NDI) och Eurasia Partnership Foundation (EPF) syftar bl.a. till att stödja ett pluralistiskt georgiskt civilsamhälle, samt stärkt demokrati och ökad respekt för mänskliga rättigheter.
Sverige kommer bilateralt, men också inom ramen för EU-samarbetet, fortsätta följa utvecklingen i landet. Inför parlamentsvalet 2016 är det särskilt viktigt att vi gemensamt signalerar till Georgien att ett eventuellt missbruk av administrativa resurser under valkampanjen eller ytterligare polarisering av det politiska landskapet kommer att inverka negativt på EU-närmandet.
Stockholm den 4 november 2015
Margot Wallström
Skriftlig fråga 2015/16:187 av Christian Holm Barenfeld (M) (Besvarad 2015-11-04)
Fråga 2015/16:187 Georgien
av Christian Holm Barenfeld (M)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
I Georgien har de senaste dagarna temperaturen skruvats upp åtskilligt runt Rustavi 2, landets populäraste tevekanal som, efter vad som förefaller vara en orkestrerad ägarkonflikt, hotas av stängning eller konfiskering.
Då kanalen inte bara är landets populäraste, utan också den enda rikstäckande kanalen som inte kontrolleras av regeringsvänliga krafter, har dess överlevnad stor betydelse för ett pluralistiskt medieklimat. Den attityd som regeringen visat i kölvattnet av denna konflikt är anmärkningsvärd och långt utanför det anständiga. Premiärministern har bland annat sagt att oppositionspartiet UNM – som ledde över regeringspartiet i den senast publicerade opinionsmätningen – är en kriminell organisation utan existensberättigande. Premiärministern har vidare indirekt manat till våld mot UNM-anhängare.
Många är de som uttryckt oro över utvecklingen. OSSE:s medierepresentant Dunja Mijatovic, amerikanska UD, ja till och med den georgiska presidenten som har samma partifärg som premiärministern har synpunkter på vad som nu pågår. Från EU har det dessvärre tyvärr så här långt varit tyst.
Hotet mot mediefriheten är ett av många oroande tecken gällande den demokratiska situation i Georgien och internationella reaktioner och påtryckningar är därför mycket viktiga. Sverige har ju ett välutvecklat bilateralt samarbete med Georgien.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga utrikesminister Margot Wallström följande:
Vad gör Sverige bilateralt, men också inom ramen för EU-samarbetet, för att påverka den georgiska regeringen och hejda den demokratiska kräftgången i landet?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

