Geografisk fördelning av biståndet

Svar på skriftlig fråga 2024/25:1047 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2024/25:1047 Geografisk fördelning av biståndet

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Svar på fråga 2024/25:1047 av Olle Thorell (S)

Geografisk fördelning av biståndet

Olle Thorell har frågat mig hur jag inom ramen för min tjänsteutövning och det samlade arbetet inom Regeringskansliet avser säkerställa att biståndets geografiska fördelning grundas på en transparent och samordnad behovsanalys.              

Behoven av bistånd är närmast oändligt. De finansiella strömmar som kommer från olika länders internationella utvecklingssamarbete är inte tillräckliga för att möta de behov som finns. Andra kapitalströmmar måste till. Detta leder till att utgångspunkter att vi ska verka i länder och sektorer där svenskt bistånd gör mest nytta. Det kan handla om att verka i länder/sektorer där biståndet verkar katalytiskt och genererar additionella resurser från andra aktörer. Det kan också handla om länder/sektorer där det finns svensk spetskompetens eller svenska intressen, t ex från svenska företag vilket kan skapa synergier som leder till ökad handel, jobbskapande och ekonomisk utveckling i landet i fråga.

Den globala utvecklingen med ökade geopolitiska motsättningar samt komplexa och pågående kriser ställer krav på att omfördela resurser inom biståndet, så även i Sverige. Utvecklingen i vår omvärld och en ständig analys av utvecklingen innebär under rådande omständigheter att mer resurser exempelvis fördelas för insatser i Ukraina och dess närområde och mindre inom andra områden. Just genom att vara flexibla och ställa om i enlighet med reformagendans prioriteringar kan biståndet vara ett utrikespolitiskt verktyg som fokuseras och effektiviseras för att bättre möta upp dagens utmaningar. 

Stockholm den 23 april 2025

 

Benjamin Dousa

Skriftlig fråga 2024/25:1047 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-04-23)

Fråga 2024/25:1047 Geografisk fördelning av biståndet

av Olle Thorell (S)

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

En av biståndets grundprinciper är att resurserna ska fördelas utifrån en analys av var behoven är som störst och insatserna mest effektiva. I Biståndsanalys 2025 uttrycker Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) dock oro över att regeringens nya styrning av biståndet saknar öppenhet och systematik i hur länder prioriteras eller nedprioriteras.

EBA konstaterar att flera beslut om förändrade geografiska prioriteringar under 2023 och 2024 har skett utan offentlig redovisning av underlag, kriterier eller samråd. Länder där Sverige haft långsiktigt engagemang – exempelvis Burkina Faso, Uganda och Tanzania – har fått minskat stöd, trots att behoven enligt EBA kvarstår eller ökar. Samtidigt har nya partnerskapsländer valts ut med motiveringar som inte främst relaterar till fattigdomsbekämpning eller demokratiutveckling utan till ökad migration, handelsmöjligheter eller säkerhetsintressen.

EBA pekar också på att regeringens reformagenda inte erbjuder några fasta riktlinjer för hur behoven i mottagarländer ska vägas mot svenska intressen inom andra politikområden. I praktiken innebär detta att biståndets fördelning i ökande grad påverkas av andra departements mål och prioriteringar – exempelvis klimatmålen (via Klimat- och näringslivsdepartementet), exportstrategier (också via Klimat- och näringslivsdepartementet), återvändandeavtal (via Justitiedepartementet) eller säkerhetsöverenskommelser (via Försvarsdepartementet).

Rapporten efterlyser ökad transparens och ett samlat, gemensamt beslutsunderlag inom Regeringskansliet. EBA föreslår även att statsrådet i högre grad ska redovisa hur geografiska prioriteringar är förankrade i behovs- och kontextanalyser samt hur beslut samordnats med övriga berörda politikområden.

Som socialdemokrat är jag djupt bekymrad över att biståndets prioriteringar inte längre verkar utgå från var behoven är störst utan snarare från var svenska intressen är störst. Det rimmar illa med principen om ett behovsbaserat bistånd. Sveriges globala ansvar får inte urholkas till följd av inrikespolitiska behov av PR-placeringar eller geopolitiska anpassningar.

I ljuset av Biståndsanalys 2025, där EBA kritiserar regeringens oklara kriterier och påpekar att andra politikområdens intressen tycks ha fått ökad inverkan på beslut om länderprioritering, vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa::

 

Hur avser statsrådet, inom ramen för sin tjänsteutövning och det samlade arbetet inom Regeringskansliet, att säkerställa att biståndets geografiska fördelning grundas på en transparent och samordnad behovsanalys?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.