Genusteorier, informell kvotering och könlöshet

Svar på skriftlig fråga 2021/22:292 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)

A2021/02035 Arbetsmarknadsdepartementet Jämställdhets- och bostadsminister med ansvar för stadsutveckling och arbetet mot segregation och diskriminering Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:292 av Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Genusteori, informell kvotering och könslöshet

Ann-Christine From Utterstedt har frågat mig om jag avser att utreda eller offentliggöra vilka samhälleliga och individuella konsekvenser implementeringen av genusteorier, informell kvotering och tanken om att individer ska anses könlösa har medfört.

Sverige har en feministisk regering. Det innebär att jämställdhet är avgörande för regeringens prioriteringar i beslut och tilldelning av resurser. Regeringen arbetar aktivt för att skapa ett samhälle där alla kvinnor och män, flickor och pojkar och personer som identifierar sig på annat sätt har samma rättigheter och möjligheter till liv och utveckling. I det samhället ska inte makt, ekonomi eller livschanser begränsas av ditt kön.

Jämställdhetsintegrering är regeringens huvudsakliga strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas i all politik som påverkar människors villkor, så att alla kvinnor och män, flickor och pojkar kan leva jämställda liv. I budgetpropositionen för 2022 förstärker regeringen arbetet med jämställdhetsintegrering. Totalt föreslår regeringen att avsätta 72 miljoner kronor per år 2022–2024 till ett jämställdhetslyft i syfte att stärka och fokusera arbetet för att nå de jämställdhetspolitiska målen.

Skolan har ett demokratiskt uppdrag och värdegrunden rymmer också jämställdhet (1 kap. 4–5 §§, skollagen 2020:800). Regeringen har beslutat om förändringar i läroplanerna som syftar till att stärka skolväsendets arbete för jämställdhet med målet att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Skolan har enligt läroplanerna bl.a. ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Även i förskolans läroplan har det förtydligats att förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande.

När det gäller jämställdhet i högskolan regleras det i högskolelagen (1992:1434) att universitet och högskolor i sin verksamhet ska iaktta och främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Universitet och högskolor har i uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering och Jämställdhetsmyndigheten ger stöd till universitet och högskolor i det arbetet. Regeringen har också beslutat om nya rekryteringsmål för att Sverige 2030 ska ha en jämställd rekrytering av professorer. Att män och kvinnor ges samma förutsättningar är viktigt, inte bara ur ett jämställdhetsperspektiv utan även för att kompetensen hos högskolans personal ska användas optimalt.

Sverige är i dag ett av världens mest jämställda länder – men det kan vi aldrig ta för givet. Det kommer att krävas ett långsiktigt arbete inom alla politikområden och i hela samhället för att alla kvinnor och män, flickor och pojkar och personer som identifierar sig på annat sätt ska få samma förutsättningar utan att begränsas av strukturer, fördomar eller stereotypa föreställningar utifrån kön.

Stockholm den 3 november 2021

Märta Stenevi