Genomförandet av det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda i Sverige
Svar på skriftlig fråga 2025/26:198 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:198 Genomförandet av det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda i Sverige
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2025/26:198 av Markus Wiechel (SD)
Genomförandet av det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda i Sverige
Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att ändra det nationella arbetet med primäreneregifaktorer och viktningstal på ett sätt som bättre återspeglar behoven i fastighetssektorn i enlighet med kommissionens rekommendationer.
Viktningsfaktorer är till för att byggnader med olika system för uppvärmning ska få liknande förutsättningar att nå upp till energikraven, och att man inte ska kunna uppfylla kraven bara genom att byta uppvärmningssystem, exempelvis från fjärrvärme till bergvärmepump. Boverket har i sin rapport ”Metoder, definitioner och krav inom solenergi i direktivet om byggnaders energiprestanda” från i våras föreslagit hur Sverige bör genomföra delar av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) i nationell lagstiftning. Boverket gör bedömningen att viktningsfaktorer även fortsättningsvis kan användas utifrån de principer som ligger till grund för nu gällande viktningsfaktorer, och att ändringarna i direktivet inte föranleder behov av ändring.
Boverkets rapport har remitterats under försommaren. De flesta remissinstanserna tillstyrker användning av viktningsfaktorer för beräkning av byggnadens energiprestanda, även om flera lyfter att de är missnöjda med de satta nivåerna.
Som frågeställaren tar upp så beskriver EU-kommissionen i sin vägledning att viktningsfaktorer och primärenergital har samma betydelse. Detta är dock inte regeringens tolkning av direktivet, vilket har framförts till kommissionen. Varje land gör en egen legal tolkning av direktivstexten som del av det nationella genomförandet och kommissionens vägledning är inte bindande.
Jag har tidigare i år i ett annat frågesvar framfört att det ska ses som en förhandlingsframgång att regeringen har lyckats värna rätten att få använda viktningsfaktorer, och att vi ser att dessa även fortsättningsvis är lämpliga att använda. Därmed ges en bättre möjlighet till att exempelvis kunna väga in nyttan som fjärrvärmen ger i energisystemet. Regeringen står fortfarande fast vid den bedömningen.
Stockholm den 24 november 2025
Ebba Busch
Skriftlig fråga 2025/26:198 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2025-11-26)
Fråga 2025/26:198 Genomförandet av det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda i Sverige
av Markus Wiechel (SD)
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) håller nu på att genomföras i Sverige. Om arbetet sker på ett sätt som bortser från boendes möjligheter att betala finns en uppenbar risk att enskilda intressen gynnas på ett sätt som varken är förenligt med direktivet (särskilt artikel 17) eller särskilt kostnadsoptimalt för Sverige som helhet.
I skrivelsen Byggnaders energiprestanda (skr. 2018/19:152) gjorde den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen bedömningen att viktningsfaktorer bör ersätta primärenergifaktorer i den svenska tillämpningen av direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Viktningsfaktorerna beslutas sedan av Boverket och innebär en nationell tillämpning av direktivets primärenergifaktorer. Utformningen av viktningsfaktorerna styr vilken uppvärmningsform en fastighetsägare kan ha och styrs mer mot vad som anses vara nationellt kostnadsoptimalt än vad som är kostnadsoptimalt för den enskilde fastighetsägaren.
EU-kommissionen har nu kommit med en vägledning till omarbetade EPBD där de klargör att begreppen ”primary energy factor” (PEF) och ”weighting factor” (WF) används synonymt inom EU:s metodram. Båda betecknar den faktor som används för att omvandla levererad energi till primärenergi för en viss energibärare.
Medlemsstaterna ska:
– fastställa PEF per energibärare (el, fjärrvärme med flera)
– särskilja förnybar, icke-förnybar och total primärenergi
– redovisa beräkningsgrunderna transparent
– uppdatera faktorerna i takt med energisystemens utveckling.
Detta innebär ett skifte från nationellt satta schablonvärden till en harmoniserad metodik. Kommissionen talar om att PEF per energibärare ska spegla utveckling över tid och hur medlemsstaten fastställer och uppdaterar sina nationella faktorer, så att de motsvarar energibärarens verkliga innehåll av förnybar och icke-förnybar energi i ett förändrat energisystem. När vägledningen säger att PEF ska ”reflect the evolution of the energy carrier over time” betyder det att PEF ska revideras regelbundet i takt med att de olika energibärarnas produktionsmix förändras.
Trots vad kommissionen säger har Boverket tagit fram förslag som innebär att dagens viktningsfaktorer lämnas oförändrade.
För fastighetsägare, boende, energibolag och till exempel tillverkare av värmepumpar kan ett införande av primärenergifaktorer enligt vägledningen få stora konsekvenser. Det styr bort från fossilbaserad energi och mot hållbar fossilfri energi. Det kan också innebära att fastighetsägare får en större valfrihet än med nuvarande viktningsfaktorer att till exempel välja kombinationer av olika uppvärmningsformer för att nå tillräcklig energiprestanda i fastigheten, till exempel genom relativt enkel återvinning av spillvärme med värmepumpar, i stället för att tvingas till renoveringar av hela fasaden i förtid.
Kostnaden för fjärrvärme har ökat kraftigt under senare år, bland annat under 2024 med över 10 procent. Statistiken från Energiföretagen talar sitt tydliga språk.
Såvitt jag förstår kommer införandet av reviderade EPBD genom den tillämpning kommissionen gör att kunna leda till att installationer av värmepumpar kan göras friare antingen i fastigheten eller i enskilda fjärrvärmenät. Fjärrvärmenäten kan därmed förbättra sin energi- och klimatprestanda och bli mindre beroende av stigande bränslepriser. Samtidigt kan samma sak göras av fastighetsägare som själva kan finansiera investeringskostnaderna i nya uppvärmningssystem. Med kommissionens tillämpning kan båda tillvägagångssätten bidra till att fastighetsägaren når kraven i EPBD, samtidigt som kostnaderna kan hållas nere. Trots detta verkar Boverket inte vilja göra någon ändring. Ytterst handlar detta om riksdagens ställningstagande i skrivelsen om Byggnaders energiprestanda.
Mot bakgrund av ovanstående önskas energi- och näringsminister Ebba Busch svara på följande fråga:
Avser ministern att ändra det nationella arbetet med primäreneregifaktorer och viktningstal på ett sätt som bättre återspeglar behoven i fastighetssektorn i enlighet med kommissionens rekommendationer?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.