Gemensam Kubapolitik med USA
Svar på skriftlig fråga 2025/26:685 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:685 Gemensam Kubapolitik med USA
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2025/26:685 av Markus Wiechel (SD)
Gemensam Kubapolitik med USA
Markus Wiechel har frågat mig hur jag och regeringen konkret följt riksdagens utrikesutskotts majoritetsvilja när det gäller att närma sig en gemensam Kubapolitik med USA.
Regeringen ser mycket allvarligt på bristen på demokrati och mänskliga fri- och rättigheter i Kuba. Regeringen har också länge verkat för en översyn av PDCA-avtalet och vi anser att en sådan översyn bör fokusera på hur EU på bästa sätt kraftigt kan öka trycket på den kubanska regeringen i syfte att främja en demokratisk utveckling.
Tillsammans med en majoritet av EU:s medlemsstater har Sverige genom den årliga omröstningen i FN:s generalförsamling upprepat att vi motsätter oss USA:s handelsembargo mot Kuba, vars extraterritoriella tillämpning strider mot internationella handelsregler.
Det är genom demokrati, mänskliga rättigheter och ett fritt, marknadsanpassat ekonomiskt system som ett välmående samhälle kan byggas. En gemensam EU-politik gentemot Kuba är ett viktigt verktyg för att på ett samlat och konsekvent sätt främja dessa värden.
Stockholm den 14 april 2026
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2025/26:685 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2026-04-14)
Fråga 2025/26:685 Gemensam Kubapolitik med USA
av Markus Wiechel (SD)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Kuba har sedan den kubanska revolutionen präglats av en auktoritär kommunistisk regim som kraftigt inskränker mänskliga rättigheter, yttrandefriheten och möjligheterna till politisk opposition. Regimen har därtill under de senaste åren visat allt tydligare närhet till Ryssland, bland annat genom att skicka personal och soldater som stödjer Rysslands krig i Ukraina, men också fördjupade relationer med Kina och andra auktoritära aktörer. De stora protesterna 2021 och den pågående massutvandringen vittnar om ett djupt missnöje hos många kubaner, samtidigt som regimen fortsätter att fängsla dissidenter och begränsa civilsamhällets utrymme.
Under min tid som ledamot av riksdagens utrikesutskott var just relationen till Kuba en av de frågor som jag arbetade intensivt med, och utskottsmajoriteten lyckades därtill ro i land en positionsförflyttning i synen på hur Sverige och EU bör förhålla sig till Kuba. Tidigare har den svenska politiken i hög grad präglats av en dialoginriktad approach inom ramen för EU:s Political Dialogue and Cooperation Agreement (PDCA) med Kuba, som trädde i provisorisk kraft 2017 (som bland annat undertecknad motsatt sig från start).
I utrikesutskottets behandling av regeringens skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2023 (betänkande 2022/23:UU10, behandlat våren 2024) antogs en skarpare och mer aktiv hållning. I denna välkomnade vi som del av utskottsmajoriteten en översyn av EU:s engagemangspolitik gentemot Kuba. Vi underströk behovet av att pröva förutsättningarna för att inom EU etablera en gemensam linje med USA och överväga om riktade sanktioner mot regimen skulle kunna vara ett verksamt verktyg.
Oppositionspartier som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har i debatterna ofta försvarat den dialogbaserade linjen och har konsekvent varit kritiska till en hårdare approach. Denna naiva tilltro till att ökat engagemang med en stat som inte respekterar grundläggande fri- och rättigheter och dessutom allierat sig med fientligt sinnade länder som Ryssland har inte visat på några positiva framsteg.
Mycket tack vare denna positionsförflyttning från utskottet har vi sett förändring i form av regeringens Kubapolitik i synen på PDCA, vilket är bra. Sverige har dock fortsatt att rösta i FN:s generalförsamling för att uppmana till hävande av USA:s embargo, i linje med EU-majoriteten. Den svenska biståndsstrategin för Kuba 2021–2025 har också löpt vidare.
Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Maria Malmer Stenergard svara på följande fråga:
Hur har ministern och regeringen konkret följt riksdagens utrikesutskotts majoritetsvilja när det gäller att närma sig en gemensam Kubapolitik med USA?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.