Gängkriminella i Värmland
Svar på skriftlig fråga 2020/21:89 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Ju2020/03405
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2020/21:89 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Gängkriminella i Värmland
Marléne Lund Kopparklint har frågat justitie- och migrationsministern hur han ämnar verka för att myndigheter ska arbeta i takt med varandra för att bekämpa gängkriminaliteten i Värmland och i övriga Sverige. Frågan har överlämnats till mig.
Sverige ska vara ett tryggt land att leva i och ingen ska behöva vara rädd för att vistas ute på gator och torg. Vi kan inte heller acceptera att polis och andra centrala blåljusverksamheter utsätts för angrepp och hindras från att utföra sina uppgifter. Regeringen har därför infört ett nytt brott – sabotage mot blåljusverksamhet – och skärpt straffet för grovt våld eller hot mot tjänsteman.
För att komma åt den grova och organiserade brottsligheten krävs en bredd i de åtgärder som vidtas, liksom att myndigheter arbetar tillsammans. För ett år sedan presenterade regeringen ett 34-punktsprogram mot gängkriminalitet som innehåller förslag på såväl nya verktyg för myndigheter som skärpta straff, bättre brottsförebyggande arbete och utökat stöd för avhoppare.
En del i 34-punktsprogrammet berör det myndighetsgemensamma arbetet mot grov och organiserad brottslighet. Under våren ändrade regeringen instruktionerna för tolv myndigheter så att deras gemensamma arbete mot grov och organiserad brottlighet både har förtydligats och formaliserats.
Så sent som i somras gav regeringen dessutom de tolv myndigheterna i uppdrag att inrätta pilotprojekt som riktar sig mot näringsverksamhet och felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Pilotprojekten kommer att bidra till att samordna myndigheternas arbete ytterligare genom att de tillsammans utvecklar sina kunskaper, metoder och arbetssätt för att komma åt brottsligheten. Till pilotprojekten ska de tolv myndigheterna identifiera ytterligare samarbetspartners där såväl myndigheter som kommuner kan bli involverade.
En central fråga för att minska brottsligheten och öka tryggheten är att öka antalet polisanställda. Regeringens satsning på 10 000 fler polisanställda till 2024 ligger fast. I år har vi nått halvvägs mot målet. Det kommer att leda till ännu bättre förutsättningar för att klara av polisens uppdrag.
En väsentlig del för att sätta stopp för de kriminella gängen och deras brottslighet är att strypa nyrekryteringen. I det arbetet måste hela samhället involveras. I juni tillsatte regeringen en utredning som bland annat ska lämna förslag på skärpta straff för dem som involverar unga i kriminalitet. För att betona de offentliga aktörernas ansvar att förebygga brott utreds just nu hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande, vilket de inte har i dag.
Det våld som gängkriminella utövar är ett hot mot människors säkerhet, mot känslan av trygghet i samhället och i förlängningen mot rättssamhället och demokratin. Kampen mot de kriminella nätverken kommer inte att vinnas över en natt. I stället måste samhället steg för steg flytta fram sina positioner, och successivt minska brottslingarnas handlingsutrymme. Regeringens 34-punktsprogram representerar just detta systematiska arbete. De kriminella gängen ska knäckas. Brottsligheten ska tryckas tillbaka och tryggheten ska öka.
Stockholm den 30 september 2020
Mikael Damberg
Skriftlig fråga 2020/21:89 av Marléne Lund Kopparklint (M) (Besvarad 2020-09-30)
Fråga 2020/21:89 Gängkriminella i Värmland
av Marléne Lund Kopparklint (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Tragiskt nog har vi också den senaste tiden kunnat se att gängkrigen sprider sig ut i landet, och därmed kan man än en gång konstatera att det förebyggande trygghetsarbetet brister. Regeringens punktinsatser hjälper föga, och det har vi facit på när vi matas med dagliga rapporter kring gängkrigens framfart. Socialarbetare och blåljuspersonal trycks ut från utsatta områden, där de utsätts för hot och våld av de kriminella gäng som är verksamma där. Arbetsmiljön är under all kritik, och man kan fråga sig hur mycket våra samhällsbärande tjänstepersoner och deras nära och kära ska behöva stå ut med.
Flera uppmärksammade händelser har inträffat i Karlstad den senaste tiden, med skjutningar, hot och våld. Fler rapporter om gängkriminalitet finns också från Säffle och Kristinehamn i Värmland. Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad har skrivit om det pågående gängkriget i princip varje vecka den senaste tiden. På grund av detta pågående gängkrig tvingas kommuninvånare leva i otrygghet, där man inte längre törs vistas ute på gator och torg inom vissa bostadsområden.
Karlstads kommun försöker nu så gott man kan motverka händelseutvecklingen med trygghetsskapande punktinsatser. Men när ett gängkrig är i full gång vet vi att det är svårt att komma åt kärnan. Det krävs helt enkelt kraftfulla insatser från staten och det snabbt så att inte delar av Karlstad förvandlas till permanenta utsatta områden.
Regeringen behöver framför allt se till att myndigheter går i takt med varandra och med kommunernas förebyggande arbete. Regeringen måste se till att rättsväsendet, Skatteverket och Kronofogden har tillräckligt mycket resurser för att förändringar som berör delar av rättskedjan ska implementeras i samtliga dess delar. Om till exempel polisen inför en ny arbetsmetod ska Åklagarmyndigheten och andra vara med på tåget från början. Om kommunerna arbetar förebyggande med att motverka nyrekrytering av unga till kriminella gäng behöver polisen också ha resurser till att försöka plocka bort de negativa förebilderna från ”gatan”.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Hur ämnar ministern verka för att myndigheter ska arbeta i takt med varandra för att bekämpa gängkriminaliteten i Värmland och övriga Sverige?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.