Gängkrigens spridning ut i landet
Svar på skriftlig fråga 2019/20:2086 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Ju2020/03063/POL
Ju2020/
03099
/POL
Ju2020/03108/POL
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:2059 av Thomas Morell (SD) Åtgärder mot gängvåldet, fråga 2019/20:2079 av Johan Pehrson (L) Kriminellas vägspärrar och kontroller av individer samt fråga 2019/20:2086 av Marléne Lund Kopparklint (M) Gängkrigens spridning ut i landet
Thomas Morell har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att bekämpa den ökande trenden av skjutningar och andra våldshandlingar i samhället. Vidare har Johan Pehrson frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att de kriminella gängen ska stoppas från att kontrollera och begränsa människors rätt att röra sig fritt i och mellan bostadsområden. Slutligen har Marléne Lund Kopparklint frågat mig vilka insatser jag ämnar presentera för att stoppa och motverka de brutala gängkrigen ute i landet.
Jag och regeringen arbetar brett och kraftfullt mot den grova och organiserade brottsligheten och har inga planer på att slå av på takten. Med 34-punktsprogrammet genomför vi det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige. Programmet omfattar åtgärder på både kort och lång sikt, inklusive nya verktyg för myndigheterna, hårdare straff och ett bättre brottsförebyggande arbete.
Rättsväsendet i Sverige har genomgått en omfattande utveckling de senaste åren. Regeringen bygger kraftigt ut Polismyndigheten och är nu halvvägs mot målet om 10 000 fler polisanställda år 2024. Enligt Polismyndighetens halvårsstatistik 2020 finns det nu fler poliser än någonsin tidigare i Sverige. Kriminalvården har byggts ut, straffen har skärpts för bl.a. allvarliga vålds- och vapenbrott och polisens kamerabevakning har ökat betydligt.
Och utvecklingen fortsätter. Kommande år planerar Polismyndigheten att sätta upp ytterligare 150 kameror vilket betyder att de har fördubblat antalet kameror på två år
I den proposition om förslag på ytterligare straffskärpningar för innehav och smuggling av illegala vapen och explosiva varor som nyligen överlämnats till riksdagen är omständigheten att innehavet skett i en kriminell miljö ett kriterium som kan leda till hårdare straff än annars. Dessutom fick en särskild utredare i början av sommaren i uppdrag att bl.a. lämna förslag som innebär skärpta straff för brott med kopplingar till kriminella uppgörelser. Vidare utreds regler som innebär en utökad presumtion för häktning för brott som begås inom ramen för kriminella nätverk. Likaså utreds förslag som förbättrar polisens möjligheter att söka efter vapen och andra farliga föremål.
Regeringen skärper också påföljderna för ungdomar som begår brott. En ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning, införs vid årsskiftet. Nyligen har dessutom ett förslag remitterats om slopad straffrabatt för 18–20-åringar för brott med minimistraff ett års fängelse. För sådan brottslighet kommer, om förslaget genomförs, det dömas till längre och fler fängelsestraff.
Det är också mycket viktigt att den som har uppgifter att lämna vid en brottsutredning vågar vittna. Därför har vi tillsatt en utredning som ska analysera en rad olika frågor på området. Skärpta straff för övergrepp i rättssak och skyddet av och stödet till vittnen och deras anhöriga är några sådana frågor. Utredningens uppdrag ska redovisas senast i maj 2021.
Regeringen har alltså vidtagit ett stort antal åtgärder som riktas mot kriminella nätverk och de brott de begår, och fler åtgärder är på gång. Det arbetet kommer att fortsätta.
Stockholm den 10 september 2020
Mikael Damberg
Skriftlig fråga 2019/20:2086 av Marléne Lund Kopparklint (M) (Besvarad 2020-09-10)
Fråga 2019/20:2086 Gängkrigens spridning ut i landet
av Marléne Lund Kopparklint (M)
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Sverige är mitt uppe i fler än ett krisläge. Skjutningar, sprängningar, mord, misshandel, hot och förnedringsbrott har tyvärr blivit en ofrivillig vardag som väcker rädsla och känslor av hopplöshet hos oss. Gängkrigen ute i förorterna kring Stockholm, Malmö, Uppsala och Göteborg har pågått under alltför lång tid och håller vårt land i ett stålgrepp.
Tragiskt nog kan vi också den senaste tiden se att gängkrigen sprider sig ut i landet, och därmed kan man än en gång konstatera att det förebyggande trygghetsarbetet brister. Regeringens punktinsatser hjälper föga, och det har vi facit på när vi matas med dagliga rapporter kring gängkrigens framfart. Socialarbetare och blåljuspersonal trycks ut från utanförskapsområden, där de utsätts för hot och våld av de kriminella gäng som är verksamma där. Arbetsmiljön är under all kritik, och man kan fråga sig hur mycket våra samhällsbärande tjänstepersoner och deras nära och kära ska behöva stå ut med.
Flera uppmärksammade händelser har inträffat i Karlstad den senaste tiden, med skjutningar, hot och våld. Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad har skrivit om larm i princip varje vecka den senaste tiden. På grund av detta pågående gängkrig tvingas Karlstadsborna leva i otrygghet, där man inte längre törs vistas ute på gator och torg inom vissa bostadsområden.
Karlstads kommun försöker nu så gott man kan motverka händelseutvecklingen med trygghetsskapande punktinsatser. Men när ett gängkrig är i full gång vet vi att det är svårt att komma åt kärnan. Det krävs helt enkelt kraftfulla insatser från staten och det snabbt så att inte delar av Karlstad förvandlas till permanenta utanförskapsområden.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Mikael Damberg:
Vilka nya insatser ämnar statsrådet presentera för att stoppa och motverka de brutala gängkrigen ute i landet?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.