Gallringstid för omfrågeuppgifter

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1111 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:1111 av Dennis Dioukarev (SD)
Gallringstid för omfrågeuppgifter

Dennis Dioukarev har frågat mig om jag och regeringen är tillfredsställda med dagens gallringstid om tolv månader eller om man avser att vidta några åtgärder för att modernisera kreditupplysningslagen.

En kreditgivare är skyldig att göra en kreditprövning innan en kredit beviljas. Krediten får beviljas endast om den som ansöker om krediten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande enligt kreditavtalet. Som ett led i kreditprövningen inhämtar kreditgivaren ofta en kreditupplysning, som ger en uppdaterad bild av sökandens betalningsförmåga.

Det är vanligt förekommande att kreditupplysningsföretag registrerar och sparar en uppgift om att en kreditupplysning om en person har begärts eller lämnats ut (en s.k. omfrågeuppgift). En omfrågeuppgift kan vara av betydelse för att bedöma en persons kreditvärdighet, eftersom uppgiften kan indikera att han eller hon har tagit andra krediter eller avser att ta sådana. Samtidigt kan en person under kort tid vara föremål för flera förfrågningar hos kreditupplysningsföretag utan att det i praktiken har någon betydelse för kreditvärdigheten. Det kan röra sig om alldagliga situationer, t.ex. att man kontaktar flera banker för att förhandla en kredit eller i samband med en flytt tecknar nya abonnemang. Uppgiften om antalet lämnade kreditupplysningar behöver alltså inte alltid vara relevant och beaktas inte heller alltid.

Regleringen i kreditupplysningslagen om vilka uppgifter som får lämnas i kreditupplysningar bygger på en avvägning mellan intresset av en väl fungerande kreditmarknad och skyddet för den kreditsökande. Regleringen ska också minska risken för att enskilda överskuldsätter sig. Det har i lagen införts begränsningar som innebär att omfrågeuppgifter om privatpersoner ska gallras senast efter ett år. Det ankommer också på kreditgivaren att – utifrån den samlade informationen om en person – i varje enskilt fall värdera vilken betydelse de olika uppgifterna i en kreditupplysning har för kreditsökandens kreditvärdighet.

Det är viktigt att värna balansen mellan kreditgivarnas intressen och skyddet för enskildas integritet. I nuläget ser jag dock inte något behov av lagstiftningsåtgärder för att ytterligare begränsa vilka uppgifter som får tas med i en kreditupplysning.

Stockholm den 15 januari 2021

Morgan Johansson