Fusk inom digital vård
Svar på skriftlig fråga 2025/26:447 besvarad av Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:447 Fusk inom digital vård
till Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Svar på fråga 2025/26:447 av Sanna Backeskog (S)
Fusk inom digital vård
Sanna Backeskog har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att ersättningssystemen för digital vård präglas av tillräcklig transparens, uppföljning och kontroll så att offentliga medel inte används hos kommersiella vårdgivare för vårdkontakter som saknar medicinsk relevans eller faktisk vårdinsats.
Flera tidigare utredningar har konstaterat att det nuvarande ersättningssystemet inte är utformat på ett sätt som främjar effektivt resursutnyttjande utifrån patienters behov av vård. Även regeringen anser att dagens system med ersättningar och avgifter i regionerna behöver utvecklas och samordnas. Regeringen ser därför behov av att stärka den statliga styrningen och utreda hur regionernas ersättningssystem kan utformas på ett sätt som främjar en behovsstyrd vård, oavsett om patienten behandlas i sin hemregion eller i en annan region, och oavsett om vårdbesöken är fysiska eller digitala. Mot bakgrund av detta fattade regeringen den 23 oktober 2025 beslut om tilläggsdirektiv (dir 2025:94) till utredningen Behovsstyrd vård (S 2024:05). Utredningen ska bl.a. analysera och lämna förslag på hur statens styrning ska stärkas genom ett system med nationella principer för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården, inklusive vid nationell vårdförmedling samt vid digital vård som inte är en integrerad del av en vårdkedja. Uppdraget ska redovisas senast den 18 juni 2026.
Jag vill även lyfta fram det viktiga arbete som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bedriver för att identifiera och motverka oseriösa och kriminella verksamheter och utövare som redan finns eller försöker etablera sig inom hälso- och sjukvården. Regeringen har gett IVO flera uppdrag för att stärka och utveckla myndighetens arbete med att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet samt förekomsten av oseriösa aktörer inom hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen. För att ytterligare förbättra IVO:s förutsättningar att genomföra detta arbete och samtidigt tillgodose en ändamålsenlig tillsyn i enlighet med sitt uppdrag, beslutade regeringen dessutom i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) att förstärka myndighetens anslag med ytterligare 95,4 miljoner kronor.
På samma tema tillsatte regeringen under våren 2025 en utredning som ska se över vilka insatser som behövs för att stärka patientsäkerheten och motverka välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården (S 2025:03). Utredningen ska bl.a. analysera och ta ställning till om det bör införas tillståndsprövning inklusive ägar- och ledningsprövning inom de delar av hälso- och sjukvården som i dag inte omfattas av tillståndsplikt och kartlägga regionernas möjlighet att ta del av information från privata vårdgivare och ta ställning till om det bör införas en uppgiftsskyldighet för privata vårdgivare till regionerna. Utredningen ska lämna sitt betänkande den 12 oktober 2026.
Stockholm 11 februari 2026
Elisabet Lann
Skriftlig fråga 2025/26:447 av Sanna Backeskog (S) (Besvarad 2026-02-11)
Fråga 2025/26:447 Fusk inom digital vård
av Sanna Backeskog (S)
till Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Granskningar från flera regioner visar att ersättning har betalats ut i betydande omfattning till kommersiella utförare för digitala vårdkontakter som inte fullt ut kan verifieras som medicinskt motiverade eller som faktiska vårdåtgärder. Det har i dessa granskningar framkommit brister i såväl kontroll som uppföljning, vilket väcker frågor om hur statens regelverk och styrning fungerar i praktiken.
Särskilt anmärkningsvärt är att nuvarande ersättningsmodeller i begränsad utsträckning tycks möjliggöra systematisk uppföljning av innehåll, kvalitet och faktisk vårdnytta i de digitala kontakterna. Detta skapar risker för felaktiga utbetalningar och snedvriden resursanvändning, samtidigt som det undergräver förtroendet för den offentligt finansierade vården.
Mot denna bakgrund vill jag fråga sjukvårdsminister Elisabet Lann:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att ersättningssystemen för digital vård präglas av tillräcklig transparens, uppföljning och kontroll så att offentliga medel inte används hos kommersiella vårdgivare för vårdkontakter som saknar medicinsk relevans eller faktisk vårdinsats?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

