Frivilligt lämnande

Svar på skriftlig fråga 2020/21:787 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:787 av Katarina Brännström (M)
Frivilligt lämnande

Katarina Brännström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att motverka de negativa effekter i fråga om frivilligt lämnande som Migrationsverket pekar på.

Den nya möjligheten till uppehållstillstånd infördes den 1 juli 2018 för att en avgränsad grupp ensamkommande unga som kommit till landet innan den tillfälliga lagen hade aviserats, och som på grund av långa handläggningstider kommit i en sämre situation, skulle få en ny möjlighet till uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå. Tiden för att ansöka om ett sådant uppehållstillstånd gick ut den 30 september 2018.

I samband med de nya reglernas tillkomst betonade regeringen att det är viktigt att berörda får tillräcklig information och hjälp så att de kan tillvarata sina rättigheter. Migrationsverket har också en allmän serviceskyldighet i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde och information om reglerna finns på Migrationsverkets webbplats. I regleringsbrevet för 2020 fick Migrationsverket dessutom i uppdrag att bland annat redovisa exempel på utbildningar som legat till grund för vissa uppehållstillstånd på grund av studier på gymnasial nivå. En stor andel av dem som ingår i målgruppen har också haft offentligt biträde.

För att kunna upprätthålla en human, rättssäker och långsiktigt hållbar migrationspolitik måste de som efter en rättssäker prövning av sina asylskäl fått ett avslagsbeslut återvända så snabbt som möjligt. Återvändandet ska i första hand ske frivilligt men annars med tvång.

Regeringen har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att öka återvändandet, både det frivilliga och det som sker med tvång. Sedan 2014 har mer än 85 000 före detta asylsökande lämnat Sverige. Det är i genomsnitt över 1 000 per månad.

Migrationsverket lägger betydande resurser på att ge stöd till personer som återvänder självmant. Under de återvändandesamtal som erbjuds bidrar verket både med planering av och praktiskt stöd för att hemresan ska kunna genomföras så smidigt som möjligt. Verket står även vid behov för resekostnaderna.

I flera regleringsbrev framgår att Polismyndigheten ska fortsätta arbetet med att verkställa fler beslut om av- och utvisning. Återvändandesambandsmän förstärker arbetet på ambassader i flera nyckelländer, bland annat Afghanistan. Förvarskapaciteten har utökats successivt sedan 2016 och uppgår nu till 528 platser, vilket är en ökning med drygt 100 procent sedan 2016.

Eftersom det är angeläget att återvändande i så stor utsträckning som möjligt ska ske på frivillig väg infördes 2017 en möjlighet för Polismyndigheten att återlämna ett ärende till Migrationsverket om det visar sig att personen vill medverka till ett frivilligt återvändande. Detta tillvägagångssätt frigör resurser för Polismyndigheten, som annars skulle behöva hantera ärenden som lika gärna kan hanteras av Migrationsverket.

Sedan 2018 har också Polismyndigheten fått utökade möjligheter att utföra arbetsplatsinspektioner, vilket har bidragit till att antalet sådana inspektioner har ökat och att polisen påträffar fler personer som håller sig undan.

Vidare har regeringen tillsett att det har gått att genomföra avvisningar och utvisningar med tvång till länder dit det tidigare varit svårt, till exempel Afghanistan och Marocko. Regeringen fortsätter att ha en löpande dialog med relevanta ursprungsländer.

Vi stöder även det gemensamma arbetet med att stärka återtagandesamarbetet med dessa länder, som pågår på EU-nivå genom bland annat ingående av återtagandeavtal och andra överenskommelser.

Stockholm den 9 december 2020

Morgan Johansson