Fria diskussioner som demokratihot
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1843 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1843 av Markus Weichel (SD)
Fria diskussioner som demokratihot
Markus Weichel har frågat mig om jag avser att förändra styrningen av public service-bolagens uppdrag och verksamhet i syfte att säkerställa medborgarnas rätt till yttrande- och åsiktsfrihet gentemot bland annat staten med tillhörande myndigheter.
Ett levande offentligt samtal är en förutsättning för en välfungerande demokrati. Sedan pandemin tog fart för ungefär ett år sedan har det förts en intensiv debatt om regeringens hantering av pandemin både i medier och i andra offentliga forum. Min uppfattning är att det har varit en debatt där många olika röster fått komma till tals och många olika perspektiv getts uttryck. Medierna har också i detta en viktig granskande roll.
Som jag konstaterade i mitt svar på en snarlik fråga från Björn Söder (SD) nyligen regleras public service-företagen – Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB – på en övergripande nivå genom sändningstillstånd och medelsvillkor. Dessa beslutas av regeringen i enlighet med den inriktning som fastställs av riksdagen. Nuvarande sändningstillstånd beslutades i december 2019 och gäller för perioden 2020–2025.
Enlig sändningstillstånden ska public service-verksamheten präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Sändningsrätten ska vidare utövas opartiskt och sakligt.
Public service-företagens oberoende är av avgörande betydelse såväl för programverksamheten som för allmänhetens förtroende för företagens publicistiska integritet.
För att allmänheten ska kunna känna förtroende för public service behöver det finnas en granskning av att företagen följer de villkor som gäller för sändningarna. Den som anser att något av public service-företagen i sina sändningar har brutit mot de villkor som gäller för verksamheten kan därför anmäla det till granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för press, radio och tv. Nämnden prövar i efterhand om innehållet i radio- och tv-program följer de regler som finns för sändningarna. Ordningen bidrar till att företagens oberoende upprätthålls samtidigt som det är möjligt att pröva att verksamheten lever upp till de villkor som beslutats av riksdag och regering.
Mot denna bakgrund avser jag inte att vidta några åtgärder när det gäller styrningen av public service-företagen i detta avseende.
Stockholm den 24 februari 2021
Amanda Lind
Skriftlig fråga 2020/21:1843 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2021-02-24)
Fråga 2020/21:1843 Fria diskussioner som demokratihot
av Markus Wiechel (SD)
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Pandemin har gett Sverige och hela världen djupa sår. Utöver svåra sjukdomsfall, dödsfall samt de olika uppoffringar som enstaka individer tvingats göra har vi sett hur möjligheten att mötas i det fysiska rummet har minskat. Således är möjligheten att mötas digitalt kanske viktigare än någonsin – även ur ett demokratiskt perspektiv.
Det är fullt naturligt att olika åsikter möts i Sverige. Vissa försvarar myndighetsbeslut medan andra kritiserar dem. Så har det alltid varit och så kommer det alltid att förbli. Under pandemin har vi dock tvingats se återkommande fall där kritiker av myndigheterna och den svenska så kallade coronastrategin konsekvent har hånats och tystats. De har kallats för allt ifrån hobbyepidemiologer till amatörvirologer eller coronaalarmister. I tv-studior har allt som oftast myndigheterna fått tala oemotsagt, samtidigt som den, ur ett internationellt perspektiv, extrema svenska hållningen i kampen mot covid-19 har kommit att framstå som det självklara trots att den ses som en smått galen strategi av forskare i hela världen. Det har således varit ett mycket osunt debattklimat.
Så plötsligt lyftes vad som kallades för hot mot demokratin i Sveriges Radio: Media Watchdogs of Sweden (MEWAS), ett Twitterkonto helt okänt för den breda allmänheten med några hundra följare, samt en Facebookgrupp med ungefär lika många medlemmar. De ungefär 200 privatpersoner som ingick i Facebookgruppen – akademiker, olika EU-medborgare samt forskare – hängdes ut som ett hot då de haft internationella kontakter samt uttryckte kritik gentemot det som av svenska myndigheter kallas för coronastrategi.
Är skarp kritik av coronapolitiken i kombination med kontakter utomlands ett hot mot det svenska samhällets frihet? Hur kommer det sig att statsfinansierade medier väljer att tala om just detta, samtidigt som några av Sveriges ledande experter inom virus, epidemiologi och smittspridning – och som konsekvent under pandemin kritiserat den svenska hållningen – har tvingats utstå återkommande glåpord?
Mot bakgrund av ovanstående önskas kultur- och demokratiminister Amanda Lind svara på följande fråga:
Avser ministern att förändra styrningen av public service-bolagens uppdrag och verksamhet i syfte att säkerställa medborgarnas rätt till yttrande- och åsiktsfrihet gentemot bland annat staten med tillhörande myndigheter?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.