Fredad zon för de kristna folkgrupperna i Irak

Svar på skriftlig fråga 2014/15:333 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:312 av Sofia Damm (KD) Europaparlamentets resolution om fredade zoner i Irak samt fråga 2014/15:333 av Robert

Halef (KD) Fredad zon för de kristna folkgrupperna i Irak

Sofia Damm har frågat mig huruvida regeringen är beredd att agera för fredade zoner för etnoreligiösa minoriteter i Irak. Robert Halef har frågat mig på vilket sätt Sverige via FN kommer att verka för en fredad zon i Nineveområdet i norra Irak för de kristna folkgrupperna kaldéer, syrianer, assyrier och mandéer med flera. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Situationen i Irak är som Sofia Damm och Robert Halef skriver mycket oroande, särskilt vad gäller de ohyggliga våldsgärningar som ISIL begår. Samstämmiga rapporter visar på grova, systematiska och omfattande övergrepp av de mänskliga rättigheterna och överträdelser av internationell humanitär rätt. Religiösa och etniska minoritetsgrupper samt kvinnor och barn är särskilt utsatta. FN har undersökt ISIL:s massövergrepp i Irak och Syrien och betonar vikten av att alla uppgifter om brott utreds och att förövarna ställs inför rätta. Regeringen har i kraftiga ordalag fördömt ISIL och dess brutala agerande.

På Nineveslätten i norra Irak är situationen mycket svår, precis som frågeställarna skriver. Minoritetsgrupper har drabbats särskilt hårt av ISIL:s övergrepp och är överrepresenterade bland flyktingarna, både inom och utanför landet. Förslag har väckts om s.k. skyddade zoner för kristna och andra minoriteter. Regeringen ser inte att särskilda frizoner för olika utsatta minoriteter skulle lösa de problem som råder i Irak då sådana zoner av erfarenhet är svåra att upprätthålla. Tidigare försök har visat att det är ett vanskligt alternativ med risk att bli en dödsfälla för redan utsatta människor.

Sverige stödjer den internationella koalitionens ansträngningar för att bekämpa ISIL och stabilisera Irak. Det är mot denna bakgrund som regeringen nu, efter noggranna förberedelser, inom kort avser presentera en proposition till riksdagen om ett svenskt bidrag till den militära utbildningsinsats som genomförs av koalitionen mot ISIL i norra Irak, på den irakiska regeringens inbjudan. Samråd med riksdagens partier

sker inom ramen för arbetet med denna proposition.

Ett svenskt militärt bidrag till koalitionens insatser är en del av ett bredare engagemang. Sverige gav under 2014 ett betydande humanitärt stöd om 203 miljoner kronor. Sverige deltar också i den arbetsgrupp för stabiliseringsinsatser som inrättats inom ramen för koalitionen.

På sikt krävs det emellertid en långsiktig politisk lösning på situationen i Irak. De omtvistade områdena som utgör minoriteternas hemvist förblir en av de främsta utestående frågorna som måste lösas av irakierna själva, inom ramen för Iraks författning.

Fredlig samexistens är den väg framåt som eftersträvas av de flesta aktörer. De militära medel som krävs för att långsiktigt skydda utsatta grupper måste vara sprungna ur denna process. Sverige, tillsammans med EU och FN, gör allt för att på olika sätt stödja den.

Stockholm den 30 mars 2015

Margot Wallström