Framtidens omvårdnad

Svar på skriftlig fråga 2019/20:975 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

U2020/

00478/UH

Utbildningsdepartementet

Ministern för högre utbildning och forskning

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:975 av Margareta Cederfelt (M)
Framtidens omvårdnad

Margareta Cederfelt har frågat mig om jag avser att låta betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter vara ledstjärna för framtidens omvårdnad.

Kompetensförsörjningen är grundläggande för att hälso- och sjukvården ska kunna fullfölja sitt uppdrag. En stärkt bemanning i hälso- och sjukvården är därför en prioriterad fråga för regeringen. För att i största möjliga mån säkerställa en god kompetensförsörjning krävs både attraktiva hälso- och sjukvårdsutbildningar och att de som är utbildade väljer att arbeta i vården.

Högskoleutbildning ska enligt högskolelagen (1992:1434) ges på tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Examina på grundnivå och avancerad nivå utgörs av generella examina, konstnärliga examina och yrkesexamina. Sjuksköterskeexamen är en yrkesexamen på grundnivå och specialistsjuksköterskeexamen är en yrkesexamen på avancerad nivå.

Regeringen gav sommaren 2017 en särskild utredare i uppdrag att se över utbildningen till specialistsjuksköterskeexamen. Utredaren hade också i uppdrag att se över frågor som rör vissa andra hälso- och sjukvårdsutbildningar. Utredningen lämnade i november 2018 betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77). Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Behovet av specialistsjuksköterskor i vården är stort och förväntas öka framgent. Det är därför viktigt att fler sjuksköterskor vidareutbildar sig till specialistsjuksköterskor. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner har ingått en överenskommelse som bl.a. innebär att det under 2020 avsätts totalt 2,9 miljarder kronor som syftar till att stärka förutsättningarna för vårdens medarbetare. Inom ramen för satsningen avsätts 500 miljoner kronor till regionerna för att fler sjuksköterskor ska ges möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska med betald utbildning. Därtill avsätts 100 miljoner kronor till regionerna för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter, exempelvis karriärtjänster, för specialistsjuksköterskor med fördjupad kompetens inom centrala områden.

För att hantera utmaningar med kompetensförsörjningen i vården, t.ex. brist på utbildad personal, krävs ett effektivt samarbete mellan regioner, kommuner och lärosäten samt dialog med andra aktörer. Regeringen har från den 1 januari 2020 inrättat ett nationellt vårdkompetensråd som bl.a. ska kartlägga, samordna och effektivisera kompetensförsörjningen av personal inom vården. Syftet med rådet är att stärka och formalisera samverkan om kompetensförsörjningsfrågor i hälso- och sjukvården. Jag ser fram emot att få ta del av rådets arbete och förväntar mig att arbetet ska ha en positiv effekt på kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.

Stockholm den 26 februari 2020

Matilda Ernkrans