Framtidens forskningsisbrytare
Svar på skriftlig fråga 2021/22:683 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:683 Framtidens forskningsisbrytare av Pål Jonson (M)
Pål Jonson har frågat statsrådet Eneroth om han avser att gå vidare med de förslag som presenteras i slutbetänkandet Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65) när det gäller ersättaren till forskningsisbrytaren Oden.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Regeringen gav genom ett tilläggsdirektiv till utredningen om Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65) i uppdrag utvärdera olika finansieringsmodeller för att ge svenska polarforskare tillgång till forskningsisbrytare med förmåga att utföra forskningsexpeditioner samt föreslå hur tillgång till sådan forskningsisbrytare ska finansieras.
Utredningens betänkande är för närvarande ute på remiss och svar ska lämnas till Utbildningsdepartementet senast den 12 januari 2022.
Regeringen avser därefter att bereda frågan vidare inom Regeringskansliet.
Stockholm den 12 januari 2022
Anna Ekström
Skriftlig fråga 2021/22:683 av Pål Jonson (M) (Besvarad 2021-12-21)
Fråga 2021/22:683 Framtidens forskningsisbrytare
av Pål Jonson (M)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Sverige har i dag fem isbrytare. Tre av dessa (Ymer, Atle och Frej) tillhör den så kallade Atleklassen och tillverkades på 1970-talet. De tre Atleisbrytarna används för att hålla farleder i Östersjön och Bottniska viken öppna. Vidare finns den kombinerade isbrytaren och forskningsfartyget Oden. Under vintrarna används Oden för isbrytning i Bottniska viken. Somrarna chartras hon ut för forskningsexpeditioner i Arktis. Slutligen finns den mindre isbrytaren Ale som opererar i Vänern.
De tre isbrytarna i Atleklassen behöver nu bytas ut efter snart 50 år i tjänst. Därför har Sjöfartsverket tillsammans med den finska motsvarigheten Trafikledsverket under ett års tid arbetat med designen av framtidens isbrytare. I oktober i år presenterades förslag på design, och en intresseförfrågan har gått ut till tänkbara leverantörer inför bygget av fartygen. Sjöfartsverket föreslår att finansieringen tas via den nationella infrastrukturplanen.
Även forskningsisbrytaren Oden närmar sig sin fulla livslängd. Därför fick Utredningen om organisation, styrning och finansiering av forskningsinfrastruktur tilläggsuppdraget att se över alternativ för hur Oden framgent kan ersättas och finansieras.
Utredaren Tobias Krantz har därför analyserat möjligheter och kostnader för Sverige att hyra in sig på andra länders fartyg, hyra ett helt fartyg eller att Sverige självt ska nykonstruera en forskningsisbrytare.
Utredningen landar i att det bästa alternativet för svensk polarforskning är att Sverige nykonstruerar en forskningsisbrytare. En nykonstruktion kräver dock enligt utredningen en avsevärd ambitionsökning avseende polarforskning och Sverige som polarforskningsnation då finansieringsbehovet ökar.
Utredningen föreslår vidare att regeringen överväger att betrakta ett nytt polarforskningsfartyg som en samhällsinvestering. Som samhällsinvestering bör ett polarforskningsfartyg finansieras med anslag.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser ministern att gå vidare med de förslag som presenteras i slutbetänkandet Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65) när det gäller ersättaren till forskningsisbrytaren Oden?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.