Framtida skattehöjningar
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2123 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:2123 av Markus Wiechel (SD)
Framtida skattehöjningar
Markus Wiechel har frågat mig om jag har för avsikt att i närtid föreslå att skatterna för företag ska höjas och om så är fallet, hur min analys ser ut för hur detta skulle påverka framförallt innovativa företag när de ska resa sig ur pandemin.
Genom skattesystemet bidrar näringslivet till finansieringen av de samhällsfunktioner som är nödvändiga för en dynamisk ekonomi och ett välfungerande samhälle, där även näringslivet ingår. Några viktiga samhällsfunktioner är utbildningssystemet som förser näringslivet med utbildad arbetskraft, rättsväsendet som upprätthåller ett system för trygghet, stabilitet och förutsebara villkor samt alla de funktioner som underhåller och utvecklar alla olika former av infrastruktur.
Ett konkurrenskraftigt och dynamiskt företagsklimat är grunden för tillväxt, jobbskapande och i förlängningen till den välfärd som kommer Sveriges befolkning och företag till del. Den svenska modellen med breda skattebaser, låga skattesatser och regelverk som är förutsebara har visat sig skapa goda förutsättningar för konkurrenskraft, dynamik och entreprenörskap. I linje med detta har regeringen reformerat företagsbeskattningen, där sänkta bolagsskattesatser utgör en viktig del. Andra åtgärder som bidrar till att Sveriges näringsliv ligger i framkant när det gäller innovationer och en snabb omställning till hållbar produktion är de satsningar som görs på grön teknik. Ett viktigt exempel är industriklivet som stöder utvecklingen av effektiv och klimatvänlig teknik. Att Sveriges ekonomi är konkurrenskraftig bekräftas i många internationella jämförelser. Som exempel kan nämnas den rapport som årligen som tas fram av World Economic Forum där Sverige senast placerade sig på en åttonde plats.
Under pandemin har dessutom en rad särskilda insatser genomförts för att hantera dess konsekvenser för det svenska näringslivet. Insatserna består av såväl direkta stöd som olika åtgärder inom skattesystemet. Ett exempel på det senare är de omfattande möjligheterna till anstånd med betalning av skatter och avgifter som hittills medfört ett likviditetstillskott till företagen med 48 miljarder kronor. Ett annat exempel är skattereduktionen för investeringar som ger företag incitament att öka och tidigarelägga investeringar. Alla dessa åtgärder hade inte varit möjliga om vi inte hade gått in i pandemin med den lägsta statsskulden sedan 1977. En låg statsskuld hänger i sin tur samman med ett välfungerande och stabilt skattesystem samt en ordnad budgetprocess.
Regeringens utgångspunkt är således att goda förutsättningar för företagande handlar om hela samhället där skattenivån i sig endast utgör en del i en mycket större avvägning.
Stockholm den 17 mars 2021
Magdalena Andersson
Skriftlig fråga 2020/21:2123 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2021-03-17)
Fråga 2020/21:2123 Framtida skattehöjningar
av Markus Wiechel (SD)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Socialdemokraterna har i alla år utmärkt sig för att vara ett utpräglat skattehöjarparti. I Socialdemokraternas värld kan höjda skatter lösa det mesta, varför man också frikostigt finner nya projekt som man menar ska finansieras av det allmänna.
Problemet med detta är inte bara att människors privatekonomi, och därmed den personliga friheten, drabbas negativt utan även att det kan bli direkt kontraproduktivt när skatterna riktas fel. Bärkasseskatten är ett tydligt exempel på detta, men även exempelvis höga arbetsgivaravgifter samt inkomstskatter, som ju gjort att arbetslösheten ökat. Delar av denna problematik löstes genom alliansregeringens jobbskatteavdrag, som ju kritiserades hårt av Socialdemokraterna men som man har behållit i regeringsställning, just mot bakgrund av att de inneburit att staten fått in mer pengar och inte mindre.
En annan skattefråga som är relevant att lyfta är den om kapitalskatter. Undersökning efter undersökning visar nämligen att de svenska kapitalskatterna ligger en bra bit över OECD-snittet. Vidare ser vi hur siffror från det erkända IFO-institutet i München bekräftar bilden av att sänkta kapitalskatter skulle vara positivt. Det skulle leda till starkare tillväxt, mer investeringar och fler jobb. Inte minst mot bakgrund av regeringens misslyckande beträffande den svenska arbetslösheten borde detta vara särskilt intressant i en tid då samhället ska resa sig efter rådande pandemi. Trots detta har finansminister Magdalena Andersson i stället hotat med en ny skatteoffensiv. En sådan skulle kunna stoppa välbehövda miljardsatsningar i bland annat industriell forskning och grön teknik.
Finansminister Magdalena Andersson önskas svara på följande fråga:
Har ministern för avsikt att i närtid föreslå att skatterna för företag ska höjas och om så är fallet, hur ser ministerns analys ut för hur detta skulle påverka framför allt innovativa företag när de ska resa sig efter pandemin?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.