Förutsättningar för mediers och den grävande journalistikens oberoende
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3548 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:3548 av Lars Beckman (M)
Förutsättningar för mediers och den grävande journalistikens oberoende
Lars Beckman har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser vidta under året för att stärka mediernas oberoende och den grävande journalistiken i Sverige. Frågan är ställd med anledning av en krönika i tidningen Journalisten av ordförande för Föreningen Grävande Journalister.
Jag delar Lars Beckmans syn på vikten av oberoende medier och granskande journalistik. Att stödja yttrandefrihet, mångfald, och mediernas oberoende är centrala mediepolitiska mål. Det är av grundläggande vikt i ett demokratiskt samhälle att det finns fria och självständiga medier som kan belysa frågor ur olika perspektiv, bidra till information, kunskap, analys och fri opinionsbildning.
Inom ramen för mediepolitiken har regeringen under de senaste åren på olika sätt bidragit till att stärka förutsättningarna för journalistiken i hela landet. Flera förändringar har gjorts för att stärka public service oberoende, bl.a. har tillståndsperioden förlängts. Regeringen har också vid ett flertal tillfällen höjt anslagen till press- och mediestöden, vilket bl.a. möjliggjort en förstärkning av distributionsstödet liksom av stöd för bevakning av svagt bevakade områden. Därutöver har reklamreglerna för tv liberaliserats och momsen för digitala publikationer sänkts. Under pandemin inrättades dessutom omfattande krisstöd till medierna, som ett redaktionsstöd och ett utgivningsstöd för distribution av tidningar och vissa lättnader i regelverket.
Det är också centralt att medier och enskilda journalister vågar skriva och granska fritt. Medieinstitutet Fojo har under 2017–2021 fått i uppdrag att ge stöd till journalister och redaktioner som utsätts för hot och hat. Vidare har en särskild utredare fått i uppdrag att ta ställning till om det behövs ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet, särskilt inom ramen för yrkesmässigt bedriven nyhetsförmedling eller annan journalistisk verksamhet (dir. 2020:54). Uppdraget ska redovisas senast den 17 januari 2022.
De svenska grundlagarna innehåller ett starkt skydd för yttrande- och informationsfriheten. Mediernas oberoende ställning garanteras genom bl.a. principer om etableringsfrihet, förbudet mot censur och andra hindrande åtgärder och redaktionell självständighet. Det är principer som måste respekteras och värnas. Det är därför av avgörande betydelse att villkoren för medier och granskande journalistik beaktas i de processer, både inom de politikområden som jag ansvarar för och hos övriga statsråd, som på olika sätt påverkar förutsättningarna för denna verksamhet.
Som kultur- och demokratiminister med ansvar för mediefrågor följer jag förstås arbetet inom det här området noga. Det direkta ansvaret för de frågor som Lars Beckman refererar till som t.ex. yttrandefrihetslagstiftning, meddelarfrihet och transparens ligger dock i huvudsak på andra statsråd.
Stockholm den 8 september 2021
Amanda Lind
Skriftlig fråga 2020/21:3548 av Lars Beckman (M) (Besvarad 2021-08-31)
Fråga 2020/21:3548 Förutsättningar för mediers och den grävande journalistikens oberoende
av Lars Beckman (M)
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Ordförande för föreningen grävande journalister skriver i en läsvärd krönika på journalisten.se följande:
” 2. Stärk medias oberoende. Stärk förutsättningarna för oberoende granskande journalistik och en mångfald av medieperspektiv över hela landet. Förstärk mediestödet.
Meningen utgör punkt nummer 72 av 73 i det som kom att kallas januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, och jag skrev ut dokumentet i början av 2019 som för att lägga undan det för framtiden när det blivit dags för en utvärdering.
När januariavtalet kom undrade naturligtvis jag och många kollegor vad regeringen och samarbetspartierna menade med den spännande meningen om att stärka förutsättningarna för 'oberoende granskande journalistik'. Kanske skulle myndigheternas varierande transparens ses över? Kanske skulle skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen skärpas? Eller så skulle man genomföra en stor satsning på utbildning i meddelarfrihet och meddelarskydd på svenska myndigheter?
Faktumet att meningen 'Förstärk mediestödet' stod i en separat mening, avskild från resten med en mycket tydlig punkt, tolkade jag såklart som att partierna planerade ytterligare satsningar för att stärka den undersökande journalistiken.”
Ordföranden skriver vidare:
”Nu när januariavtalet dödförklarats så är det hög tid att fundera på vad som egentligen hände med punkt nummer 72 under tiden som avtalet gällde. Om man får tro regeringens egen sammanställning så har man gjort exakt ingenting, utöver det stärkta mediestödet. I rättvisans namn har det i och för sig också gjorts olika typer av satsningar mot journalisters utsatthet för hot och hat också, vilket indirekt kan tänkas stärka den granskande journalistiken. Men det hade varit möjligt att göra mycket mer än så.”
Föreningens ordförande ger konkreta förslag till regeringen och kommande regeringar:
”Här kommer därför, till nuvarande och kommande regeringar, fyra enkla förslag som på olika sätt kan stärka förutsättningarna för granskande journalistik i Sverige.
1. Låt Sverige komma ifatt andra länder när det gäller öppna data från myndigheter. Många av förslagen i öppna data-utredningen är bra, men det finns också illavarslande detaljer, som jag skrivit om här.
2. Stärk offentlighetsprincipen genom att be myndigheter spara e-postmeddelanden och loggar i minst två år utan gallring. Uppgifter i sådana handlingar har gång på gång visat sig avgörande för att avslöja korruption och maktmissbruk.
3. Genomför rejäla utbildningsinsatser om meddelarfrihet och meddelarskydd på myndigheter runtom i landet, och uppmana gärna kommuner, regioner och kommunala bolag att ta efter.
4. Klargör genom kraftfulla signaler hur tryckfrihets- och yttrandefrihetsgrundlagen trumfar GDPR. Idag används GDPR slentrianmässigt för att förhindra, försvåra eller förhala utlämnande av allmänna handlingar och journalistisk granskning.”
Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
Vad avser ministern vidta för konkreta åtgärder under året för att stärka mediernas oberoende och den grävande journalistiken i Sverige?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.