Förtroendet för svensk jakt och viltförvaltning

Svar på skriftlig fråga 2016/17:636 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)

Dnr M2017/00072/Nm

Miljö- och energidepartementet

Miljöministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:636 av Åsa Coenraads (M) Förtroendet för svensk jakt och viltförvaltning

Åsa Coenraads har frågat landsbygdsministern på vilket sätt statsrådet har agerat för att bygga upp förtroendet för svensk jakt och viltförvaltning.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Viltstammarna är en förnybar naturresurs som bidrar till livskvalitet och regional utveckling. Samtidigt orsakar viltet skador och rovdjuren påverkar förutsättningarna för t.ex. djurhållning på landsbygden. Viltet är därför en resurs som ska förvaltas gemensamt av berörda i dialog och samverkan. Genom älgförvaltningsgrupper, viltförvaltningsdelegationer, nationella klövviltrådet och nationella rovdjursrådet har en modell för samförvaltning på regional nivå skapats som möjliggör dialog mellan berörda aktörer i viltförvaltningen. Regeringen anser att det är viktigt att viltförvaltningen fortsätter att utvecklas.

I juni 2015 redovisade Naturvårdsverket, på uppdrag av regeringen, en strategi för svensk viltförvaltning med en övergripande vision, mål och delmål för det ansvar som Naturvårdsverket har som central myndighet för frågor om vilt, rovdjur och jakt. Strategin har remissbehandlats, med positivt mottagande. Naturvårdsverket arbetar nu utifrån den huvudsakliga inriktningen i strategin. I enlighet med riksdagens beslut i december 2013 arbetar Naturvårdsverket även med att regionalisera rovdjursförvaltningen genom att successivt delegera rätten att besluta om skydds- och licensjakt efter stora rovdjur till berörda länsstyrelser.

När det gäller frågan om hur viltförvaltningsdelegationerna fungerar gjorde Regeringskansliet under 2016 en utvärdering av dem. Resultatet av utvärderingen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Stockholm den 25 januari 2017

Karolina Skog