Förslaget till nytt betygssystem
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1000 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1000 Förslaget till nytt betygssystem
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2024/25:1000 av Niels Paarup-Petersen (C)
Förslaget till nytt betygssystem
Niels Paarup-Petersen har frågat mig hur jag ser på de potentiella effekter som följer av att utredningen har valt att vikta de lärarsatta betygen och resultaten från de nationella slutproven olika och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min bedömning.
Dagens betygssystem har stora brister. Det finns många rapporter som visar att elevers kunskapsnivåer inte alltid motsvarar de betyg som sätts och att betygssättningen varierar mellan skolor. Betygssättningen är alltså inte likvärdig i dag. Det finns också utsagor om påtryckningar gentemot betygssättande lärare och tydliga tecken på betygsinflation. Därför har Utredningen om likvärdiga betyg och meritvärden i betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18) lämnat förslag på genomgripande förändringar.
För att komma till rätta med de omfattande problem vi har i dag, bedömer utredningen att det behövs ett helt nytt betygssystem. Betänkandet är på remiss till den 19 juni 2025 och potentiella effekter av förslagen kommer att analyseras noggrant.
Stockholm den 16 april 2025
Lotta Edholm
Skriftlig fråga 2024/25:1000 av Niels Paarup-Petersen (C) (Besvarad 2025-04-16)
Fråga 2024/25:1000 Förslaget till nytt betygssystem
av Niels Paarup-Petersen (C)
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Regeringen skickade nyligen ut ett förslag till nytt betygssystem på remiss. Förslaget syftar till att lösa flera utmaningar med dagens system, däribland betygsinflationen, en olikvärdig bedömning mellan skolor samt så kallade golv- och takeffekter med den nuvarande betygsskalan.
Samtidigt innebär det nya systemet en ökad komplexitet och ställer höga krav på skolorna att förklara och förankra hur och varför en elev får ett visst betyg. Eftersom de lärarsatta betygen är tänkta att kalibreras mot resultaten på nationella slutprov är utredningens förhoppning att lärare över tid ska komma till insikt kring vilken prestation som kommer att ge ett visst meritvärde och därmed sätta betyg som motsvarar den väntade provprestationen. För att ett sådant system ska fungera som tänkt behöver de lärarsatta betygen, givet likvärdiga elevprestationer, vara jämförbara med resultaten på de nationella slutproven.
Min fråga till statsrådet rör därför mer specifikt den föreslagna kalibreringsmodellen och den viktning som ska ske mellan det lärarsatta betyget och det nationella slutprovsresultatet. Enligt förslaget för gymnasieskolan ska de lärarsatta betygen likt i dag viktas efter antalet lästa poäng inom ämnet vid uträkning av betygsvärdet. För beräkning av de nationella slutprovsresultaten är däremot förslaget att alla ämnen ska värderas lika, oavsett i vilken omfattning eleven har läst respektive ämne.
Skillnaderna i beräkning mellan de lärarsatta betygen och de nationella slutprovsresultaten medför att kalibrering kan ske även i de fall då den lärarbedömda elevprestationen helt och hållet överensstämmer med elevens (eller elevgruppens) prestation i de nationella slutproven. Konkret innebär det att elever som presterar bättre i ämnen de läst fler poäng av riskerar att kalibreras ned i den föreslagna betygsmodellen, som i räkneexemplet nedan.
|
Lärarsatta betyg |
Nationella slutprovsresultat (NSP) | ||
|
Ämne |
Betyg * ämnespoäng |
Nationellt slutprov |
Provresultat |
|
Svenska (300p) |
8 * 300 = 2 400 |
Svenska |
8 |
|
Engelska (200p) |
6 * 200 = 1 200 |
Engelska |
6 |
|
Matematik (100p) |
5 * 100 = 500 |
Matematik |
5 |
|
Betygsvärde (BV) |
4 100 / 600 = 6,83 |
NSP-genomsnitt |
(8+6+5) / 3 = 6,33 |
|
Avvikelsen blir 6,33 – 6,83 = -0,5 trots likvärdiga elevprestationer. | |||
Eftersom de nationella slutproven på gruppnivå även viktas lika oavsett i vilken omfattning eleverna läst respektive ämne riskerar det i förlängningen att leda till att de ämnen som omfattar få poäng men som är bärande för provresultaten prioriteras i verksamheten, oaktat att den önskade tyngdpunkten för gymnasieprogrammet ligger i andra ämnen som omfattar fler poäng.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:
Hur ser statsrådet på de potentiella effekter som följer av att utredningen har valt att vikta de lärarsatta betygen och resultaten från de nationella slutproven olika och avser statsrådet att vidta några åtgärder utifrån sin bedömning?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.