Förslaget om en reviderad plan för ERTMS

Svar på skriftlig fråga 2016/17:424 besvarad av Statsrådet Anna Johansson (S)

Dnr N2016/07559/TIF

Näringsdepartementet

Infrastrukturministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:424 av Nina Lundström (L) Förslaget om en reviderad plan för ERTMS

Nina Lundström har frågat mig hur jag och regeringen avser agera inom EU med anledning av förslaget om en reviderad plan för införandet av signalsystemet ERTMS sett till de tekniska och ekonomiska implementeringssvårigheterna?

European Rail Traffic Management System (ERTMS) är ett EU-gemensamt signalsystem. ERTMS införandet har inletts och kommer att genomföras samordnat i Sverige och EU (samt Norge och Schweiz) för att möjliggöra effektiv gränsöverskridande tågtrafik. Sverige och övriga medlemsstater är enligt EU-lagstiftningen (TEN-T-förordningen, EU nr 1315/2013) skyldiga att införa ERTMS på sina delar av stomnätet (core network) senast 2030.

Denna skyldighet är för stomnätskorridorerna, som utgör en delmängd av stomnätet, specificerad avseende sluttider i den genomförandeakt (Implementing regulation on ERTMS deployment plan) som röstades igenom i TEN-T-kommittén den 7 december i år. Sverige var bland de medlemsstater som röstade för förslaget till genomförandeakt. För Sveriges del innebär genomförandeakten en precisering av vår skyldighet enligt TEN-T förordningen att införa ERTMS på vår del av TEN-T-nätets stomnätskorridorer efter 2024, men senast 2030. Genomförandakten innebär också en revidering av tidigare gällande tidplan som för Sveriges del innebar att ERTMS skulle vara infört på stråket Stockholm–Malmö (via Hallsberg och via Katrineholm) senast 2020. Tidplanen i genomförandeakten överensstämmer med den av Trafikverket beslutade införandeplanen från 2015 som avser att uppfylla såväl gällande EU-krav som nödvändig utbytestakt för nuvarande signalanläggning.

Det har i olika sammanhang hävdats att genom att senarelägga eller pausa ERTMS-införandet i Sverige skulle medel frigöras som istället kan satsas på angelägna underhållsåtgärder på järnvägsnätet. Jag har i ett tidigare svar på en liknande fråga från Nina Lundström förklarat att det är viktigt att känna till att ERTMS-projektet i sig är att betrakta som ett underhålls- och reinvesteringsprojekt av järnvägens nödvändiga signalsäkerhetssystem. Nuvarande signalsäkerhetssystem består av ålderstigna ställverk och ett omodernt skyddssystem (ATC). ERTMS-projektet innebär att alla ställverk byts ut och att skyddssystemet byts till ERTMS, som är ett modernare sådant. Ställverken har en förväntad livslängd på ca 40 år. Det finns ställverk som redan idag är äldre än 45 år och till 2030 kommer större delen av ställverken att vara äldre än 40 år. Det innebär att byte av ställverk kommer att behöva göras oavsett vilket säkerhetssystem som används på det svenska järnvägsnätet. Att först byta ut ställverken med nuvarande säkerhetssystem (ATC) för att sedan byta till ERTMS skulle enligt Trafikverket innebära en merkostnad på mellan 20–40 procent per sträcka.

ERTMS-införandet har varit förenat med vissa problem på de fyra pilotbanor som idag använder ERTMS i Sverige. Det har naturligtvis inte varit bra. Problemen har dock gett viktiga erfarenheter som Trafikverket tar med sig i arbetet med kommande implementeringar. Det kan vara värt att notera att pilotbanorna idag är de med högst tillförlitlighet, med avseende på antal signalfel och förseningsminuter. Trafikverket har helhetsansvaret för planering och införandet av ERTMS i det svenska järnvägssystemet. Planeringen av införandet ska, i enlighet med regeringsbeslut i december 2012 (N2012/6352/TE), ske i nära samarbete med företrädare för utrustningsindustrin, järnvägsföretag och andra trafikorganisatörer. Myndigheten har varit tydlig med att ingen driftsättning kan ske med mindre än att systemen visar sig motsvara de kvalitetskrav som ställs. Jag förutsätter att Trafikverket lever upp till detta och kommer att hålla mig informerad kring hur arbetet fortskrider.

Stockholm den 13 december 2016

Anna Johansson